Den första deltävlingen av Melodifestivalen var rätt underhållande och hade en bra blandning artister. Jag är dock lite besviken över resultatet. Jag förstår inte att Nordman gick till final. Det måste ha varit en massa schlagerhatare som röstat på dem, som en slags protest mot festivalen.
"Ödet Var Min Väg" är en tråkig låt och Nordman som grupp är minst lika tråkig. The Wallstones fåniga låt "Invisible People" kändes som ett billigt försök att efterlikna The Beatles. Papa Dees sömnpiller "My No 1" visade att reggae är helt ute.
Jag älskar Alcazars låt "Alcastar". Fjollig discomusik får mig alltid på fall och Alcazar är så fjolligt som det bara kan bli, se bara på kläderna. Jag blev imponerad av att tjejerna faktiskt lät rätt så bra, speciellt Annika Fiore. Deras sånginsatser brukar annars vara rätt så lama men denna gång fick Andreas och Magnus konkurrens.
Shirley Clamps låt "Att Älska Dig" är rätt bra. Shirley har ju en förmåga att ge ut låtar som är väldigt lika varandra, men denna låt följer inte den typiska trenden, vilket är en klar förbättring. Cecilia Wennerstens vackra ballad "Var Mig Nära" är också en av mina favoriter från denna deltävling.
Min absoluta favorit är den synthiga discolåten "Refrain Refrain" med den alltid lika coola gruppen Pay TV. Texten är en slags parodi på den kommersiella musikbranschen och om hur lätt det är att göra en hit. Sånginsatsen kunde ha varit lite starkare men jag vill höra mer av Pay TV, och det genast!
Pernilla Wahlgren skulle ju ha sjungit låten "Alla Flickor" i årets festival, men låten gick istället till debutanten Linda Bengtzing känd från "Fame Factory". Det kanske var lika bra med tanke på att låten är lite småtöntig. Den känns väldigt Anne-Lie Rydé eller Jill Johnsson, vilket inte är något positivt.
I övrigt så var det en bra show med helt okej pausunderhållning (Fame Factory invasion?) och medelmåttiga programledare. Bäst klädda var Alcazar och Pay TV. Men vad hade Shirley Clamp på sig?
Bimbo Boy
www.bimboboy.com
