Tårar

Jag grät mig till sömns i natt. Jag vet inte riktigt varför och det kanske inte intresserar någon heller. Jag mår inte så bra just nu. Jag känner mig tom och ensam trots att jag är omringad av vänner. Mitt skal ler trots att jag blöder på insidan. Det är som om något äter upp mig inifrån, en ångest som gnager utan att jag vet varför. Egentligen borde jag vara glad. Lycklig. Men nu är jag inte det. Och då känns det bara som om jag är i vägen för alla. Jag behöver en kram tror jag. Jag älskar er.