Mi Amore

Andra deltävlingen av Melodifestivalen var betydligt bättre än den första. Lena Philipsson kändes tryggare i sin roll som programledare och det verkade även svenska folket tycka, i alla fall om man ska tro kvällstidningarna. Kvällens vinnare blev inte helt oväntat Magnus Carlsson och Kikki Danielsson. En besvikelse är att förhandsfavoriten Sonya inte gick vidare men däremot tog det nya stjärnskottet Velvet sig till Andra chansen, vilket gjorde mig riktigt nöjd.

Magnus Carlsson:
Magnus är helt klart en av Sveriges bästa sångare! Hans röst är av siden och hans utstrålning är fantastisk. När jag först hörde "Lev Livet" blev jag besviken över att soundet inte var lika mycket disco som Alcazars låtar men efter ett par genomlyssningar har låten vuxit och jag är glad över att den är en av finalisterna. "Lev Livet" är långt ifrån den bästa låt Magnus har sjungit in och den låter lite för mycket Strömstedt/Glenmark i min smak men den har helt klar hitpotential.

The Elephantz:
Jag vet knappt vad jag ska säga om dessa urlöjliga rappare och deras bidrag "Oh Yeah". Låten är helt värdelös, killarnas sångröster är näst intill obefintliga och deras kläder behöver jag väl knappast kommentera? De sa innan att de skulle sjunga för barnen i publiken men jag tror inte ens att de yngsta tittarna uppskattade detta. Medlemmarna i The Elephantz lärde känna varandra när de spelade basket tillsammans. Kanske skulle de ha fortsatt med basket istället för att ge sig in i musikbranschen?

Sonya:
Sonya är en av mina favoriter från den andra deltävlingen. "Etymon" är en catchy discolåt som stundtals påminner om Bossons bidrag "Efharisto" från 2004. Sonya har ju körat tillsammans med Shirley Clamp och skrev även hennes bidrag "Att Älska Dig" från förra årets festival. Detta hörs tydligt då man får mycket Shirley-feeling av "Etymon". Jag måste säga att Sonyas musikstil är tuffare och mer tilltalande är Shirleys. Dock kommer hon inte upp i Shirleys klass, rent sångmässigt, vilket säkert bidrog till att hon inte gick vidare. Trist, men jag hoppas att det inom kort kommer skivsläpp ifrån denna glamourprinsessa.

Östen Med Resten:
Snälla Christer Björkman och gänget, jag vill inte se eller höra Östen Med Resten i Melodifestivalen igen. Har inte svenska folket fått nog av dessa nissar? "Ge Mig En Kaka Till Kaffet" är töntig och dålig, precis som deras tidigare bidrag. Jag undrar hur de lyckas nässla sig in i festivalen gång på gång. Visst, Östen och hans vänner är smågulliga och charmiga men kan de inte vara det utan att vara med i detta sammanhang?

Pablo Cepeda:
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Latino är inte kul! Måste det verkligen vara en latinodänga med i varje deltävling? Pablo är dock en duktig sångare som tyvärr har fått stå i skuggan av den mindre underhållande artisten Mendez. Men en bra sångröst hjälper inte "La Chica De La Copa" som är en jättetrist låt. Hela framträdandet kändes bara platt, vilket förstörde Pablos chanser till att ta sig till final.

Kikki Danielsson:
"Idag & Imorgon" är inte alls en dålig låt, tvärt om. Den påminner dock om många andra låtar men den enda jag kan komma på är Samantha Fox singel "Another Woman (Too Many People)" från 1991. Kikkis framträdande var bra och i sina rosa kläder skimrade hon som den schlagerdiva hon är. Lite trist är väl att nästan alla låtar från Bert Karlssons stall låter likadana och att Kikkis röst inte sticker ut så mycket. Det vore kul att höra något lite mer originellt. Kikki gör hur som helst ett bra jobb och hon är välkommen tillbaka till Melodifestivalen!

Niclas Wahlgren:
Jag har ju alltid älskat Pernilla Wahlgren och anser att hon är en utav Sverige bästa sångerskor. Hennes bror Niclas är också en väldigt duktig artist men han kommer inte riktigt upp i samma klass som sin syster. "En Droppe Regn" är en vacker ballad men lite för tråkig för att fånga mitt intresse. Jag tycker inte heller att den förtjänade att gå till Andra chansen. Jag hade hellre sett att Sonya hade fått den platsen. En eloge dock till Niclas inlevelsefulla framträdande.

Velvet:
"Mi Amore" är helt klart en av de bästa låtarna från den andra deltävlingen! Velvet är en fantastisk artist med en bra sångröst och tuff repertoar. Hennes singlar "Don't Stop Movin" och "Rock Down To (Electric Avenue)" har gått för varv hemma hos mig den senaste tiden och jag ser verkligen fram emot det kommande albumet. Velvet förtjänade verkligen en plats i Andra chansen och jag hoppas att hon tar sig därifrån ända till finalen.

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Varning för barn

I onsdags följde jag med min klasskompis till en småskola i Sandviken för att hälsa på hennes släkting. Släktingen, som går i sjätteklass, hade blivit mobbad av en annan tjej och mådde rätt dåligt på grund av detta. Det hade till och med gjort så att hon inte vågat gå till skolan. Som vanligt hade inte skolan gjort något och min kompis ville därför att vi skulle gå dit för att visa vårt stöd. När vi kom dit fick vi sitta på nedervåningen och vänta. Där nere höll tredjeklassarna till, vilket inte var någon höjdare. Jag är ju lite rädd för barn men tänkte att det kanske skulle vara bra terapi att sitta där en stund. Jag och min kompis började diskutera en massa och kom fram till hur annorlunda dagens barn är jämfört med hur vi var i deras ålder. Ni kan inte ana vilka fula ord barnen kallade varandra för under den lilla tid vi var där. En av ungarna kallade till och med sin fröken för "jävla kärringjävel" vilket fick henne att bli sur. Skönt att det fortfarande finns lärare som faktiskt vågar säga ifrån på skarpen. Jag kunde inte låta bli att tänka på min älskade vän Stalker-Anna som ständigt arbetar med barn. En stor eloge till henne och alla andra som står ut.

Jag brukar faktiskt gå förbi den här skolan varje morgon då jag går till bussen. Nästan varje gång står det en hel skolklass med småbarn på skolgården, redo för en morgonpromenad. Jag brukar bli livrädd och snabbt gå förbi. Jag vet inte vad som skrämmer mig mest med barn men jag tror det handlar om deras rättframhet. Barn är oförutsägbara och kan slänga ur sig vad som helst. Äckligt ärliga kan de också vara. Jag uppskattar ärliga personer men det finns en viss gräns för vad man kan säga till folk och min erfarenhet är att barn inte känner till den. Självklart ska jag inte säga att alla barn skrämmer mig eftersom vissa av dem kan vara riktigt söta. Men så fort ett barn är i närheten blir jag alldeles nervös och stel. Det är många som känner likadant faktiskt.

Hur som helst så blev min väns släkting i alla fall jätteglad över att se oss. Hon pekade även ut tjejen som mobbat henne så när hon gick förbi tittade vi lite surt på henne. Jag tror det gjorde mycket för henne att vi dök upp där. Det kändes också som att vi bidrog till att komma till ro med vår egen skoltid. Vi insåg dock att vi nog börjar bli gamla när vi använder oss av uttryck som "Dagens ungdomar visar ingen respekt" och "På vår tid var dum det värsta man kunde kalla någon för."

Citat av Henri: "Min dator är helt knäpp."
Dennis: "Det är säkert den där röntgengrejen."
Henri: "Jag har inte gått igenom någon jävla röntgen."
Dennis: "Joho, på flygplatsen!"
Henri: "Men jag åkte tåg."
Dennis: "Ja, men… de kanske har röntgengrejer på tågen i Ryssland, vad vet jag?"

Jag vill tacka alla som röstat på mig på listan på Playdio.se. "Drama Queen (Pink Club Mix)" ligger nu på deras andraplats! Det är en stor ära för mig. Ni är så söta som stöttar mig och gillar musiken! Om ni vill kan ni nu förhandsboka min singel "Drama Queen" på CDON. Den släpps den 1 mars. Sök bara efter Bimbo Boy på: http://www.cdon.com

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Hold On

Har du någonsin varit så trött att ingenting har spelat någon roll? Så trött så att det skulle kunna bli krig utan att det skulle göra dig något? Det blir jag lite då och då. Men när man tänker efter är det ju rätt skönt. Ens problem känns plötsligt minimala och man vill inget hellre än att få somna in. Så länge man vet att man vakna igen så. De senaste åren har jag börjat drömma allt mer, vilket är jätteskönt. Jag riktigt längtar ibland till att få sova så att jag ska drömma något nytt. Det är ju faktiskt som att gå på bio.

I natt drömde jag att jag sov över hos två vänner men istället för att sova i deras lägenhet sov vi i en säng ute i trapphuset. Varför har jag ingen aning om. Plötsligt kom en av granntjejerna ut och började skälla på mig för att vi inte hade varit tillräckligt tysta utan väckt henne. Det hela slutade med att hon och jag blev jättebra vänner och bytte mobilnummer. Dessutom blev hela hyreshuset förvandlat till ett jättelyxigt lägenhetskomplex. Väldigt konstig dröm ja, men ändå rätt underhållande. Undrar vad som händer i drömmarnas värld i natt.

Tyvärr hjälper inte trötthet mot allt. Elaka och jobbiga personer kommer alltid att finnas kvar, så är det bara. Jag har aldrig förstått mig på personer som har problem med andras privatliv. Jag menar, vem har egentligen med att göra om jag blir kär i killar eller att det är stor åldersskillnad mellan mig och min pojkvän? Att kritisera och döma andra utan att ens känna dem är inte bara elakt, det är även patetiskt och lite tragiskt. Det är ju bara ett tecken på omognad och på hur missnöjda folk är med sina egna liv. Det enda som spelar någon roll är ju att jag och de jag älskar känner den rätta jag. Allt annat kvittar faktiskt i slutänden.

Citat av Fred Allen: "En kändis är en person som arbetar hårt på att bli känd, och sedan använder svarta glasögon för att inte bli igenkänd."

Lördagen den 25 februari kommer en intervju med mig att sändas på Radiovox.se. De kommer även att spela min nya singel "Drama Queen". Programmet heter "Partyzon" och intervjun kommer att sändas någon gång runt 20.00. Intervjun kommer att gå i repris på söndagen efter runt 16.30. Vill ni få de senaste nyheterna om min musik direkt i mailen kan ni anmäla er till mig nyhetsbrev som finns längst ner på min hemsida.

Som avslutning vill jag hälsa till min underbara syster Diana. Vad som än händer och hur lång tid det än går kommer jag att finnas kvar för dig. Jag älskar dig.

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Naughty Boy

Äntligen är Melodifestivalen igång igen! Efter första deltävlingen kände jag dock en viss besvikelse över att så många av bidragen inte var av speciellt hög kvalité. Dock hittade jag snabbt mina favoriter: Hannah Graaf, Anna Sahlene och Linda Bengtzing. Att Linda gick direkt till finalen känns bra men Andreas Johnson var inte direkt en av mina favoriter. Jag tycker inte riktigt han känns rätt för Melodifestivalen.

Lena Philipsson funkade jättebra som programledare. Hon har humor och det är verkligen ett stort plus. Jag tror dock att många inte uppfattade hennes självironi utan såg henne mer som en nonchalant schlagerdiva, vilket är synd. Vi som har sett Lena live ett par gånger vet hur hon fungerar och skrattar i kapp när hon kommer med små skämt om Vetlanda, kändisvärldens baksidor och mikrofonstativ.

Pausunderhållningen, bestående av två regnbågsfärgade lysmaskar som dansade, var rätt underhållande faktiskt. Kanske var det för att det hela var så underligt och att man bara därför fortsatte att titta. Konstiga varelser som gör sexanspelande rörelser till musik kanske inte är vad jag själv skulle ha valt till Melodifestivalen, men det fungerade betydligt bättre än vad många av dansnumren i tidigare festivaler har gjort.

Ett litet minus måste jag ge till två av killarna som dansade och körade bakom bidragen. Såg ni vad de höll på med under Pandangs nummer? Jag och mina vänner höll på att dö av skratt. Det känns som att det är dags att byta ut dem, de har ju faktiskt varit med i några år nu. De känns inte så roliga längre. Och kan man inte få in ännu fler nya och okända låtskrivare i tävlingen? Det börjar bli lite tjatigt med samma personer år ut och år in.

Simone Moreno:
En gång för alla: Latinomusik och samba är inte kul! Simone sjunger helt okej men låten "Aiayeh (The Music Of The Samba)" är för sliskig och känns inte alls rolig. Den är fartfylld och skulle säkert kunna fungera på charterresa eller på ett album med Andrés Esteche men i Melodifestivalen känns den helt malplacerad. Framträdandet får ett plus för alla glada färger på kläderna och Simones energi men det är tyvärr allt.

Electric Banana Band:
Ja, vad ska man säga om bananerna och deras låt "Kameleont"? Töntigt och dåligt men ändå lite sött på något vis. Det är kul att se att dessa farbröder fortfarande håller sig i rampljuset men jag skulle nog ha klarat mig utan dem i Melodifestivalen. Deras musik är fånig och tilltalar mig inte alls. Jag kan tänka mig att den yngre publiken uppskattar låten och att man tagit med den för att bredda festivalen. Men jag tror nog att det finns andra sätt att bredda en festival på än att ta med ett par vuxna män, utklädda till djur, som dessutom inte sjunger speciellt bra. Att Electric Banan Band gick vidare till Andra chansen är bara ett bevis på att stor del av svenska folket inte har speciellt bra smak.

Anna Sahlene:
"This Woman" är en av de bästa låtarna från denna deltävling. Den är dock lite svår att ta till sig i början och behöver ett par genomlyssningar för att fastna. Anna har en stark sångröst och hela scenen lyste upp när hon intog den i lördags. Är det förresten någon som vet varför hon har bytt artistnamn från Sahlene till Anna Sahlene? Mycket förvirrade, var förnamnet tvunget att vara med?

Magnus Bäcklund:
Magnus är en grymt duktig sångare och en talangfull artist. "The Name Of Love" är en fin låt där Magnus röst kommer till sin rätt. Låten är inte alls min stil och låter lite för mycket som John Farnhams hit "You're The Voice" från 1987. "The Name Of Love" är ingen Melodifestivalsvinnare enligt mig men kommer säkert att placera sig rätt högt i den stora finalen. Helt klart värd en plats i Andra chansen även om jag hellre hade sett Anna Sahlene eller Hannah Graaf.

Linda Bengtzing:
Ja, jag vet, "Jag Ljuger Så Bra" låter nästan exakt som "Alla Flickor" från förra året. Men jag kan inte låta bli att gilla den ändå. Linda är en underbar artist som har en bra röst och härlig energi på scenen. Ett stort plus för den tuffa showen med alla klädombyten och snygga kreationer. Synd dock att hon tar ut sig lite för mycket och låter sången bli andfådd på vissa ställen. Men vad gör det när man heter Linda Bengtzing och är en schlagerdrottning?

Pandang:
Hjälp! Vad är det här? "Kuddkrig" är en überfånig låt med en text som får en att skratta de få gånger man hinner med att uppfatta den. Jag förstår poängen med projektet och visst är pojkarna söta men deras sångkunskaper är inte de bästa. Jag tror dock att denna grupp har en möjlighet att bli riktigt stor på musikmarknaden om de bara fokuserar lite mer på sången.

Hannah Graaf:
Marilyn Monroe möter "Desperate Housewives" i den underbara jazz-poplåten "Naughty Boy", som är min stora favorit från den första deltävlingen. Jag har alltid gillat systrarna Graaf och deras poplåtar från slutet av 90-talet. Självklart tycker jag det är lite synd att Hannah gått ifrån tuggummipopen och istället satsar på jazzinfluerad musik men hon gör det faktiskt riktigt bra! "Naughty Boy" doftar jazzklubb à la 60-tal och hennes framträdande i lördags var glittrigt och glamouröst. Det syntes dock att hon var väldigt nervös vilket gav hela showen ett stelt intryck och rösten dalade ibland. Men förhoppningsvis kommer det mer musik från denna gudomliga blondin så det blir fler möjligheter att göra bra ifrån sig.

Andreas Johnson
"Sing For Me" är en helt okej låt men tyvärr lite för tråkig för att platsa i Melodifestivalen. Jag skulle snarare tänka mig denna låt som ett albumspår eller B-sida. Dock tror jag att "Sing For Me" kommer att bli en radiohit i Sverige. Andreas är en duktig sångare som precis som Anna Sahlene vet hur man ska föra sig på scenen. Tyvärr räcker det inte till för att fånga mitt intresse. Det hela faller på låten men gillar du sval pop som låter lite brittisk sådär är detta säkert en låt för dig.

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Till Gnäll-Anna

Ja, visst kan väl du vara envis och bitter
Men bakom ytan ser vi ditt glitter
För jag och de andra håller dig kär
Och ser den fina person som du är

Dagen vi möttes på vår nya skola
Visste jag att du ej gick att spola
För bakom din hårfärg och svarta mascara
Finns det en vän man måste bevara

Din humor, din värme, din ångestpanik
Är saker som gör dig så himla unik
Så som din vän kommer jag alltid stanna
För du är för evigt min söta Gnäll-Anna

© Dennis Svedberg Hellström

Goldeneye

Gud, så mycket dramatik jag har i mitt liv. Här om dagen träffade jag på min fasters man, som vi kan kalla för Bengt. Han satt på pappas kontor och snackade om invandrare tillsammans med några arbetskamrater. Jag lyssnade intensivt samtidigt som jag satt och paketerade mina promotionsinglar. Jag blev argare och argare för varje ord jag hörde. De började snacka om att man borde bomba hela Irak eller gasa ihjäl invånarna. Jag blev rasande och kunde inte hålla tyst längre. Jag sa till dem att jag tyckte det var himla omoget sagt och att det är fel att dra alla över en kam. Bengt sa att han hade jobbat tillsammans med invandrare så han ansåg sig ha rätt att uttrycka sig så. Jag sa till honom att jag har flera vänner med invandrarbakgrund och att de är hur snälla som helst. Jag sa också att det finns bra och dåliga människor av alla folkslag och att det kvittar vilket ursprung man har.

Bengt fortsatte att strida för sina rasistiska åsikter och sa att det står i Koranen att man får döda folk som har andra religioner och liknande. Jag sa till honom att det står i Bibeln att bögar ska dödas också och frågade honom om det inte är samma sak. Det tyckte han förstås inte men kläckte ur sig den vidriga kommentaren: "Ska man få bort en cancersvulst måste man döda lite frisk hud också." Att citera Åke Green när han vet att jag är homosexuell var inte ett smart drag. Det hettade till rejält i mig och jag skällde ut honom på allvar. Jag talade om för honom hur omogen och patetisk han var och att det måste vara jobbigt att hata så mycket. Jag påpekade också att jag tyckte han levde kvar på 50-talet med sina åsikter. Till slut fick jag tyst på honom och han begav sig så småningom därifrån. När jag kom ut för några år sedan slutade han heja på mig så jag tyckte det var rätt skönt att få ur mig all ilska. Nu behöver jag inte längre låtsas som att jag gillar honom. Han har bekräftat sin omognad. Jag tål inte personer som drar alla över en kam och som omvandlar sin egen rädsla till rasism. Människor borde dömas efter sin karaktär istället för sin hudfärg, religion, sexuella läggning och så vidare. Amen!

Citat av Izabella Scorupco i "Goldeneye": "You destroy every vehicle you get into?"
Pierce Brosnan: "Standard operating procedure. Boys with toys."

Jag måste erkänna att jag är lite förtjust i James Bond-filmerna. Eller väldigt förtjust kan man nog säga. De har liksom något speciellt som inte riktigt går att förklara. Jag tror det är alla vackra och exotiska miljöer blandat med de coola och sexiga Bond-brudarna. I natt drömde jag att jag och Diana såg på "Goldeneye" tillsammans. Jag blev så inspirerad att jag slog på den filmen direkt jag vaknade. Är ju helt galen i Izabella Scorupco så det är alltid lika kul att se henne in action. Förutom henne är ju Britt Ekland, Maud Adams, Denise Richards och Tanya Roberts mina stora favoriter bland Bond-brudarna. Musiken är också något som är så underbart med James Bond. Några av de bästa är enligt mig "For Your Eyes Only" med Sheena Easton, "The Man With The Golden Gun" med Lulu, "Tomorrow Never Dies" med Sheryl Crow, "A View To A Kill" med Duran Duran och givetvis "Die Another Day" med Madonna.

"Drama Queen (Pink Club Mix)" är nu bubblare på radiokanalen Playdio. Rösta gärna på den genom att klicka på låtens titel på listan på deras förstasida. Man kan rösta en gång om dagen innan de räknar ihop alla röster efter en vecka. Gå gärna in på deras hemsida och hjälp låten att klättra på listan:
http://www.playdio.se

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Vakuum

Se mig
Hör mig
Rör vid mig

I detta vakuum av känslor
Växer mina tårar
Och bildar en egen sjö
Ett eget hav

I detta isberg av ångest
Kan ingen rädda mig
Ingen alls
Förutom du

Låt inte den andres åsikter ta över
Och skrämma dig
Med sin skeva världsbild

Låt inte vardagen förgöra dig
Med sitt onda lockrop
Som ger minnesförlust

Jag vill höra det vackra
Jag vill känna det mjuka
Jag vill leva igen

Snälla, se mig
Hör mig
Älska mig

© Dennis Svedberg Hellström

Topplistan - Januari 2006

1. Army Of Lovers - La Plage De Saint Tropez
2. Agnetha Fältskog - Let It Shine (Remix Version)
3. Pernilla Wahlgren - Du Gör Mig Galen
4. Army Of Lovers - Candyman Messiah (Radio Edit)
5. Wilson Phillips - Hold On (Single Edit)
6. Grace - Ingen Kan Älska Som Vi
7. Olivia Newton-John - The Rumour (7" Mix)
8. Pernilla Wahlgren - Faces In The Crowd
9. Lena Philipsson - What Do You Know
10. Army Of Lovers - My Army Of Lovers
11. Frida - Shine (7" Version)
12. Nouveau Riche - Oh Lord (Soft Version)
13. Izabella Scorupco - I Write You A Love Song
14. September - Midnight Heartache
15. Anna Book - Everytime
16. Albin - I'll Be Waiting
17. Army Of Lovers - King Midas
18. Mandy Smith - Say It's Love (Love House)
19. Troll - Calling On Your Heart
20. Graaf - Give It Up
21. Anna Book - Heaven
22. Army Of Lovers - Ride The Bullet
23. Pernilla Wahlgren - Pure Dynamite (7" Version)
24. Sofia Källgren - Someone Else's Story
25. Milli Vanilli - Girl You Know It's True
26. Erika - Together We're Lost
27. Sofia Källgren - This Time
28. Tina Cousins - Pray (Radio Edit)
29. Olivia Newton-John - Culture Shock
30. Mylo Vs. Miami Sound Machine - Doctor Pressure (Dirty Radio Edit)
31. Baccara - Celebrate Life
32. Erasure - Lay All Your Love On Me
33. Frida - Även En Blomma
34. Graaf - Let It Be Forever
35. Agnetha Fältskog - En Egen Trädgård
36. Alphaville - Big In Japan
37. Izabella Scorupco - When Passion Rules The Heart
38. Army Of Lovers - Sons Of Lucy
39. Graaf - Heartbreaker
40. Lena Philipsson - Sommarnatt

Denna lista har framställts av de låtar jag har lyssnat mest på under föregående månad, både på min dator och min iPod. En ständigt uppdaterad lista över mina absoluta favoritlåtar hittar ni här.

My Love, My Life

Oj, så trött jag är. Jag ligger nu i sängen och skriver på min bärbara dator. Det har varit en händelserik dag. Först så åkte jag till skolan där jag, Johanna och Gnäll-Anna jobbade med vårt radiomanus. Efter skolan begav jag mig till Gävle centrum där jag träffade min nyfunna vän Veronika. Det var riktigt kul att umgås med henne och jag hoppas vi kommer att bli bättre vänner. Vi träffades på ett så roligt sätt. Hon stod vid samma busshållplats som jag förra veckan och frågade en farbror om vägen till Sandviken. Jag sa till henne att jag kunde visa henne så hon satte sig bredvid mig på bussen. När vi kom fram hade vi bytt e-mailadresser och berättat en massa om varandra. Det är typiskt mig att lära känna nytt folk på underliga vis. Tur att man är social dock. Dagen avslutades med ett poetry slam på skolan där Gnäll-Anna kom tvåa. Grattis gumman!

Citat av Anna Sundström: "Det behövs mer fett i kändisvärlden!"

I helgen var min käre vän Henri hos mig. Vi hade lika kul som alltid! Första dagen följde han med mig och pappa på möte med mitt distributionsbolag och efter det såg vi på skräckfilm. Det är ett under att han somnade efter den. Dagen därpå var vi på restaurang tillsammans med mamma, Diana, min morbror och hans fru. Det var riktigt trevligt trots att både Henri och min mamma flirtade med servitören. Efteråt tvingade jag och Henri varandra att se på musikvideos med våra idoler. Kvällen avslutades framför "Reuter & Skoog". Snacka om hysteriskt rolig TV-serie! "Jag-har-målat-båtar-och-industrier-i-tjugo-år-och-nu-ska-jag-omplaceras-jag-tål-inte-färgen-jag-får-liksom-ont-i-huvudet!" Henri åkte hem på söndagen vilket kändes tomt. Jag kommer att sakna honom när han åker tillbaka till Ryssland igen.

Den senaste tiden har jag varit väldigt stressad. Det har varit mycket att göra inför lanseringen av singeln men nu börjar det lugna ner sig. Jag har bestämt mig för att åka till USA och gå på releasepartyt för videon. Vi kommer även att sälja singeln där, vilket kanske kan öppna upp några nya dörrar. Jag som alltid är så nervös för att resa kommer säkert att vara ett nervvrak innan men det löser sig nog så fort jag kommit på planet. Det ska bli himla kul att få träffa alla som har jobbat med videon i alla fall. De verkar vara supertrevliga!

Som avslutning vill jag hälsa till min vän Micke som hjälper mig med så mycket. Han har nästan blivit min assistent som håller ordning på allt. Och tur är väl det, så vimsig som jag är. Tack Micke, jag hoppas du vet hur mycket jag uppskattar dig. Det är skönt att veta att du finns där hur deppig och nojig jag än är. Jag finns här för dig med. Alltid.

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com

Jag finns här

De dagar du ser mig som minst
Är de dagar jag finns här som mest

Du kanske inte hör mig
Men jag lever kvar
Alltid

Du kanske inte ser mig
Men jag finns här
Alltid

Du kanske inte tror mig
Men jag talar sanning
Alltid

Du kanske inte vet det
Men jag älskar dig
Alltid

© Dennis Svedberg Hellström