Ja, man kan väl i stort sett säga att jag nu har kommit ut för hela Sandviken. Det känns faktiskt lite obehagligt med tanke på att de flesta i min klass är så fördomsfulla. Men jag behöver ju egentligen inte bry mig eftersom jag har mina underbara vänner som älskar mig för den jag är!
Jag är glad att slippa gå omkring som de andra, som inte vågar vara sig själva. De är så rädda för bögar att det är skrattretande. Synd för dem. Visst, det kommer att bli jobbigt framöver, men jag kan ju alltid trösta mig med att jag har riktiga vänner och att jag är mig själv.
Har inte folk fattat att jag är bög ännu så måste de vara dumma.
