Jag vet att livet sakta men säkert kommer att gå vidare, men just nu känns det extra tungt. Det finns de som stod Charlotta närmare än jag, och mina tankar är med dem i dag. Men hon gjorde ett så stort avtryck på mig och jag såg henne som en av mina närmaste vänner, min visa "storasyster".
Som en hyllning vill jag avsluta med den låt jag och Larry spelade in 2014, tillägnad Charlotta. Den handlar om hur Charlotta mådde då hon och Larry först lärde känna varandra på åttiotalet. Hon var så stolt över låten och lånade till och med ut ett gammalt foto av sig själv till omslaget.
Jag vill även länka till Larrys fina minnesord i Gefle Dagblad. Det är svårt att läsa utan att bli tårögd.
Var du än befinner dig, CC, så hoppas jag du vet hur älskad du var och fortfarande är. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, på ditt härliga skratt och på alla fina samtal vi hade.
