Jag är rätt social av mig och brukar ofta prata med folk när jag väntar på bussen, men i går hade jag oturen att stöta ihop med fel person. En kvinna i sextioårsåldern kom fram till mig och mamma och började småprata om kylan och den försenade bussen. Men ganska snart övergick hon till att prata illa om utlandsfödda busschaufförer, vilket gjorde oss illa till mods.
"Alla är olika", sa jag lugnt. "Det finns rötägg i alla grupper och man kan inte dra alla över en kam." Mitt svar provocerade henne uppenbarligen och hon fortsatte uttrycka sitt hat, bland annat genom att använda ord som "svartskallar" och påstå att hon minsann visste bättre än jag, eftersom hon var mycket äldre och hade mer erfarenhet av "såna".
"Det är min åsikt", sa hon bestämt och jag svarade att hon har rätt till sin åsikt men att jag inte delar den. Att hon inte fick medhåll av oss verkade provocera henne mest, så hon fortsatte att spy galla. Jag försökte lugnt och sansat komma med motargument men insåg till slut att det inte var någon idé, det gick inte in. Så mamma och jag vände oss bort från henne och började prata med varandra istället.
Men damen fattade inte vinken utan fortsatte att slänga ur sig den ena dumheten efter den andra bakom ryggen på oss. Till slut gav hon äntligen upp och ställde sig så långt ifrån oss som möjligt. Tack och lov lät vi inte denna bittra rasistdam förstöra resten av vår dag, men det är sorgligt att folk kan vara så trångsynta och hatiska.
Jag är dock glad över att vi sa ifrån, istället för att bara tiga. Jag önskar att fler vågade göra det.
