Mormor har alltid funnits där för mig. Hon var en av mina bästa vänner. Jag växte upp med en frånvarande pappa och blev svårt mobbad i skolan, så jag spenderade nästan alla helger hos mormor och morfar Puh. Det var som en fristad. Jag har så många fina minnen av dem båda och till skillnad från många andra så slutade jag inte umgås med mina äldre bara för att jag själv blev vuxen. Tvärtom.
Jag är så otroligt tacksam över att ha fått bo tillsammans med mormor sedan 2011 då hon flyttade in med mig och mamma, samt att hon inte hamnade på ett ålderdomshem. Mormor sa så ofta till oss att hon kände sig så trygg här, vilket är värt allt.
Redan som liten fick jag svår dödsångest och oroade mig för den dagen mormor skulle lämna mig. Jag vet att vi alla ska dö en dag, men hur naivt det än låter så tycker jag att det är så hemskt att det ska behöva vara så. Jag kan inte riktigt hantera det.
Jag vet inte alls hur jag ska kunna gå vidare utan mormor. Jag är helt förstörd. Men nu slipper hon i alla fall må dåligt. Vila i frid, lilla mormor. Jag kommer aldrig glömma dig.
 |
| Min favoritbild av mormor som jag tog 2008 i Stadsparken i Sandviken. |
Följ mig på Facebook, Twitter, Instagram och YouTube för ännu fler inlägg ur mitt liv. Du hittar även mer information om mig på DennisAlexis.com.
