Det har hänt mycket den senaste tiden, både positivt och negativt. Jag har tyvärr fått veta att mina föräldrar ska skiljas. Det är omtumlande. Man lever i en trygg bubbla och så en dag raseras allt. Det känns nästan som på film, där det händer alla andra men inte en själv. Men jag försöker att inte tänka så mycket. Jag har ju min rosa enhörning som stöd.
Snart är det i alla fall jul. I måndags var jag Lucia i skolans luciatåg. Det var intressant. Jag hade rosa ljus i kronan och ett rosa band runt midjan i stället för ett rött. I dag har jag skuttat omkring hemma till discomusik och städat rummet, pyntat och bakat morotsmuffins. Det ni.
I torsdags kväll åkte jag till skolan och träffade Veronika och några av tjejerna från dramalinjen i en av skolans stugor. Tanken var att vi tillsammans skulle bygga pepparkakshus och ställa ut dem i matsalen. I stället blev det mest en massa knasiga konstverk och liknande saker, men vi hade i alla fall trevligt.
Det visade sig att flera av tjejerna älskar TV-serien "Reuter & Skoog". Jag trodde att det bara var jag och Henri som gjorde det. Så vi fortsatte baket med julsånger och repliker ur serien. "Som en rök i verkligheten". Jag skulle göra Titanic men det misslyckades, så mitt pepparkakshus blev en skyskrapa i stället, med en massa glitter på!
Jag kom att tänka på en sak häromdagen. Man säger sällan saker man menar till den man är intresserad av. Oftast undviker man att säga det, av rädsla för att bli nobbad. Man kanske undviker ögonkontakt och låter bli att säga söta saker till den personen. Det är vetenskapligt bevisat, tror jag. Så det måste ju betyda att man bara kan lita på smicker man inte får. Förstår ni?
