14 maj, 2006

Den hemliga beundraren

I fredags var jag, Maria, Gnäll-Anna och Anna S ut och åt på efter skolan. Sedan satte vi oss i Kvarnparken och snackade. Gud, så härligt det är med sol! Jag tvingade dem att lyssna på en av mina favoritlåtar, "Two Of Hearts" med Stacey Q, som de verkade gilla. Ett par timmar senare gick jag och Anna gånger två till bowlinghallen. Gnäll-Annas kompis David dök upp och spelade med oss. Jag kom näst sist, men var glad ändå. Alla vet ju att bowling bara är för machopersoner... som Gnäll-Anna.

Gnäll-Anna på bowlingen: "Nu kommer mina tuttar ramla ut!"
Dennis: "Det är redan för många klot på banan."

När jag kom hem hade jag fått en stor, röd ros hemlevererad. Jag skyndade mig att läsa kortet där det stod att det var från en hemlig beundrare. Snacka om att jag blev nyfiken. Det tog ganska lång tid innan jag äntligen fick reda på vem som skickat den. Tack så mycket, gubben! Det var precis vad jag behövde.

Dennis till Stalker-Anna: "Jag tycker att vi ska vara vänner i tusen år, minst!"

Min krönika om homofobi har nu publicerats i flera olika tidningar, till exempel Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Efter det så ringde de upp mig från P4 Gävleborg och intervjuade mig. Jag börjar verkligen gilla radiointervjuer, det är mysigt på något vis. Dessutom har den svenska sajten ThisPlays, samt Tysklands största HBTQ-tidning Sergej skrivit om min musik.

Vad har jag mer gjort? Jag har sett "Dallas" på DVD och spelat en massa gamla Nintendospel. Tänk vilka minnen man får "Super Mario"-spelen. Det var bättre förr, helt klart. Och så har jag lyssnat massor på åttiotalsmusik, som vanligt. Denna vecka har det blivit extra mycket Pernilla Wahlgren, Sandra, Den Harrow och Stacey Q.

Jag vill hälsa till min mamma, syster och mormor som alltid kommer att betyda mest för mig