Att skiljas är alltid jobbigt, oavsett vem man skiljs från. I går hade vi avslutning på skrivarlinjen och det var blandade känslor. Samtidigt som det var skönt att sluta så kändes det så sorgligt att lämna vardagen tillsammans med klassen.
Jag fick uppmuntringspris dock, vilket gjorde mig jätterörd. Klassen hade röstat fram mig med motiveringen: "För att du alltid är glad, även när det är svårt. Peppar andra med uppmuntrande ord. Samt förgyller våra dagar med skratt." Tack, mina rosa tandtroll!
Efter firandet i aulan träffades klassen i klassrummet för att ta farväl. Det kändes jobbigt, jag var nära att börja gråta flera gånger. Det var som på film. Alla gick åt olika håll med olika drömmar och mål. Vissa kanske man aldrig kommer att träffa igen. Jag är i alla fall oerhört tacksam för tiden som har varit.
Jag har utvecklat mitt skrivande otroligt mycket och har fått vänner för livet. För alla finns ju faktiskt kvar. Det är ju inte som att man dör bara för att man går ut skolan.
Jag vill passa på att tacka hårdrockaren Johnny i min klass för den signerade skivan med tjejgruppen Troll! Han hade fått den signerad på Valbo Köpcentrum 1990 då Troll var som störst. Eurodisco är inte hans grej så skivan hade legat hos hans mamma i flera år, och när han såg min idollista på nätet kom han att tänka på den. Det var gulligt av honom.
