Jag har spelat in en massa a cappella-låtar på datorn, med hjälp av mikrofonen jag fick i julklapp. Det är alltid lika kul, dessutom känns det bra att folk får höra hur jag låter live och inte bara i studio. Många artister mixar ju om sina röster när de spelar in, på grund av att de kanske inte kan sjunga så bra, vilket jag tycker känns falskt. Sådant avstår jag från.
Hur som helst så har jag bland annat sjungit in den outgivna Agnetha Fältskog-låten "I'm Still Alive" som hon framförde på ABBA:s turné 1979. Jag är kär i den vackra balladen och sjunger på den nästan hela tiden. Jag önskar att den kunde ges ut officiellt.
Dennis: "Vad jag gör om tio år? Jag är säkert död. Det skulle inte förvåna mig. Just my luck!"
I dag hade vi idrott i skolan, vilket jag faktiskt hade sett fram emot. Den lektionen gick bort så mycket förra terminen så det var skönt att komma i gång igen. Efteråt insåg jag att jag inte bara har en förkärlek för filmtrailers och remixar. Jag är också beroende av att duscha. Det är ju så skönt och rogivande.
Dennis: "Jag är så dålig på siffror att det är ett under att jag minns mitt eget personnummer."
Dessutom är jag nog lite besatt av att blåsa bubblor med tuggummi. Visst är jag lättroad? Jag har för övrigt köpt hela TV-serien "Törnfåglarna" från åttiotalet på DVD. Så nu vet ni vad jag gör när jag inte ser på "Melrose Place"!
17 januari, 2005
13 januari, 2005
Petitesser
Förra onsdagen så kom min goda vän Anna W på besök och hade sin tuffa lillebror Marcus med sig. Anna och jag har känt varandra sedan vi gick i sexan och det är alltid lika kul att träffa henne. Vi spelade Cluedo, fikade och såg Melodifestivalen 2004 på DVD, för att såga bidragen.
Dennis: "Varför får inte jag vara Snövit? Eller, vem har sagt att jag inte får vara det? Ingen diskriminering här inte! Nu är jag Snövit!"
I lördags var jag in till Gävle och träffade Stina. Hon hade åkt dit från Hälsingland för att shoppa tillsammans med sina föräldrar. Vi åt lunch på samma restaurang som vi alltid går på. Sedan åkte vi till Valbo Köpcentrum där jag köpte en ny TV. Nu slipper jag se en miniversion av Marilyn Monroe varje gång jag ser på hennes filmer.
"I could really use a friend right now", måste vara den mest uttjatade repliken i amerikansk TV-historia. Trots det så använder jag mig av den när jag är ledsen. Jag funderar för övrigt på att sätta en skylt på magen med texten: "Puckon, prata inte med mig!" Tror ni det skulle fungera?
Dennis: "Kylie har inga dåliga låtar."
Henri: "Nej… eller jo… eller vad sa du nu?"
Nu är första skolveckan efter lovet avklarad och den har gått bra. Det är skönt att vara tillbaka i vardagen. Vår musikfröken Lisen gillade min och Stefans idé om att göra en musikal, så nu har musikal blivit ett helt eget tillvalsämne. Det kommer bli skitkul att jobba med den, speciellt Stefans och min egenskrivna komposition "Petitesser".
Nej, nu ska jag gå och se "Melrose Place" på TV, så stör mig inte. Puss och kram!
Dennis: "Varför får inte jag vara Snövit? Eller, vem har sagt att jag inte får vara det? Ingen diskriminering här inte! Nu är jag Snövit!"
I lördags var jag in till Gävle och träffade Stina. Hon hade åkt dit från Hälsingland för att shoppa tillsammans med sina föräldrar. Vi åt lunch på samma restaurang som vi alltid går på. Sedan åkte vi till Valbo Köpcentrum där jag köpte en ny TV. Nu slipper jag se en miniversion av Marilyn Monroe varje gång jag ser på hennes filmer.
"I could really use a friend right now", måste vara den mest uttjatade repliken i amerikansk TV-historia. Trots det så använder jag mig av den när jag är ledsen. Jag funderar för övrigt på att sätta en skylt på magen med texten: "Puckon, prata inte med mig!" Tror ni det skulle fungera?
Dennis: "Kylie har inga dåliga låtar."
Henri: "Nej… eller jo… eller vad sa du nu?"
Nu är första skolveckan efter lovet avklarad och den har gått bra. Det är skönt att vara tillbaka i vardagen. Vår musikfröken Lisen gillade min och Stefans idé om att göra en musikal, så nu har musikal blivit ett helt eget tillvalsämne. Det kommer bli skitkul att jobba med den, speciellt Stefans och min egenskrivna komposition "Petitesser".
Nej, nu ska jag gå och se "Melrose Place" på TV, så stör mig inte. Puss och kram!
Etiketter
vardag
03 januari, 2005
Tiffany's
I flera år har jag varit mer eller mindre besatt av den världsberömda juvelbutiken Tiffany & Co. i New York. Det började tack vare att Marilyn Monroe sjöng och pratade om butiken i sina filmer. Filmen "Frukost På Tiffany's" med Audrey Hepburn är också en bidragande faktor.
Så ni må tro att jag blev överlycklig när pappa i dag kom hem med en turkos shoppingkasse från Tiffany's i New York! Den innehöll en av deras berömda, turkosa kartonger med ett fint armband i. Jag nästan skuttade upp och ner. Äntligen har jag något från Tiffany's!
Jag ska spara påsen och kartongen som minne. Tack, pappa!
Så ni må tro att jag blev överlycklig när pappa i dag kom hem med en turkos shoppingkasse från Tiffany's i New York! Den innehöll en av deras berömda, turkosa kartonger med ett fint armband i. Jag nästan skuttade upp och ner. Äntligen har jag något från Tiffany's!
Jag ska spara påsen och kartongen som minne. Tack, pappa!
Etiketter
Audrey Hepburn,
Marilyn Monroe,
mode,
New York,
vardag
01 januari, 2005
Nyårsafton 2004
Jag hade en väldigt trevlig nyårsafton! Jag åkte ner till Stockholm vid lunchtid och tog en fika med min nätkompis Kalle. Vi jämförde knäskålar, vek servetter och pratade om viktiga saker som nöjet med att åka rulltrappa. Sedan träffade jag min kära norrlänning Patric och hade lite kramkalas innan Micke dök upp.
Micke och jag tog tunnelbanan till vandrarhemmet vi skulle bo på. Snacka om att det var ett bra vandrarhem! Hög standard och TV på rummet är numera ett krav på vandrarhem från min sida.
Det enda negativa var en kärring som blev sur då vi gick in i hissen före henne. Hennes son försökte generat påpeka att vi faktiskt hade tackat för att hon höll upp dörren åt oss. Då blev hon ännu mer arg och slängde ur sig saker som: "Ungdomar! Ni ska då alltid gå först. Young people!" Hon verkade tro att vi var utländska. Vi hade rätt roligt åt henne i alla fall och gav svar på tal.
Micke och jag började kvällen med att äta en god nyårsmiddag på en grekisk restaurang innan vi begav oss in mot city. Det tog dock en stund, för jag var tvungen att sminka mig först. På vägen in till centrum gick vi förbi Stockholms stadshus där jag ställde mig framför en av strålkastarna som lyser upp huset. Då kunde man se min skugga mot väggen, så om någon där ute undrar vems skugga det var så har ni nu svaret.
När vi kom in till city tog vi en drink i lobbybaren på Hotell Royal Viking och sedan tog vi hissen upp till SkyBar. Det var väldigt fint där uppe och vi stannade kvar tills klockan närmade sig midnatt. Då gick vi ut på Vasabron och beundrade alla vackra fyrverkerier. Jag blir som barn på nytt med fyrverkerier för det känns så glamouröst och spännande. Efter en promenad genom centrum avslutade vi kvällen på Fenix, en mysig bar där det vimlade av snygga killar.
Dagen därpå checkade vi ut och åkte in till city igen efter att ha shoppat några DVD-filmer. Sedan köpte vi en blomma och ett kort åt Patric som snart skulle fylla år. Eftersom nästan alla affärer var stängda så fördrev vi tiden med att titta på NK:s julskyltning, samt besöka ett par kyrkor. Det var så vackert med alla tända stearinljus. Vi passade även på att skänka lite pengar till det katastrofdrabbade Asien.
Sedan dök vår nätkompis Lars upp och umgicks med en stund, och så träffade vi Patric igen och gav honom presenten. Stockholmsresan avslutades i lobbybaren på Royal Viking innan jag begav mig av hemåt. Jag har alltid älskat nyårsafton med dess glamourösa tillställningar, champagne, vackra kläder, glitter, fyrverkerier och all väntan. Man går hela dagen och väntar på något spännande. Jag tänker i alla fall göra det bästa av 2005 och se till att må riktigt bra. Tänker du?
Slutligen vill jag skicka ut en liten tanke till alla som har avlidit i katastrofen i Asien. Det är så hemskt att man helt enkelt inte kan ta in det.
Micke och jag tog tunnelbanan till vandrarhemmet vi skulle bo på. Snacka om att det var ett bra vandrarhem! Hög standard och TV på rummet är numera ett krav på vandrarhem från min sida.
Det enda negativa var en kärring som blev sur då vi gick in i hissen före henne. Hennes son försökte generat påpeka att vi faktiskt hade tackat för att hon höll upp dörren åt oss. Då blev hon ännu mer arg och slängde ur sig saker som: "Ungdomar! Ni ska då alltid gå först. Young people!" Hon verkade tro att vi var utländska. Vi hade rätt roligt åt henne i alla fall och gav svar på tal.
Micke och jag började kvällen med att äta en god nyårsmiddag på en grekisk restaurang innan vi begav oss in mot city. Det tog dock en stund, för jag var tvungen att sminka mig först. På vägen in till centrum gick vi förbi Stockholms stadshus där jag ställde mig framför en av strålkastarna som lyser upp huset. Då kunde man se min skugga mot väggen, så om någon där ute undrar vems skugga det var så har ni nu svaret.
När vi kom in till city tog vi en drink i lobbybaren på Hotell Royal Viking och sedan tog vi hissen upp till SkyBar. Det var väldigt fint där uppe och vi stannade kvar tills klockan närmade sig midnatt. Då gick vi ut på Vasabron och beundrade alla vackra fyrverkerier. Jag blir som barn på nytt med fyrverkerier för det känns så glamouröst och spännande. Efter en promenad genom centrum avslutade vi kvällen på Fenix, en mysig bar där det vimlade av snygga killar.
Dagen därpå checkade vi ut och åkte in till city igen efter att ha shoppat några DVD-filmer. Sedan köpte vi en blomma och ett kort åt Patric som snart skulle fylla år. Eftersom nästan alla affärer var stängda så fördrev vi tiden med att titta på NK:s julskyltning, samt besöka ett par kyrkor. Det var så vackert med alla tända stearinljus. Vi passade även på att skänka lite pengar till det katastrofdrabbade Asien.
Sedan dök vår nätkompis Lars upp och umgicks med en stund, och så träffade vi Patric igen och gav honom presenten. Stockholmsresan avslutades i lobbybaren på Royal Viking innan jag begav mig av hemåt. Jag har alltid älskat nyårsafton med dess glamourösa tillställningar, champagne, vackra kläder, glitter, fyrverkerier och all väntan. Man går hela dagen och väntar på något spännande. Jag tänker i alla fall göra det bästa av 2005 och se till att må riktigt bra. Tänker du?
Slutligen vill jag skicka ut en liten tanke till alla som har avlidit i katastrofen i Asien. Det är så hemskt att man helt enkelt inte kan ta in det.
Etiketter
resor/hotell,
vardag
25 december, 2004
Julen 2004
Nu är det äntligen julafton och alla klappar är öppnade. Mormor kom hit i går och hjälpte oss klä granen. Eller hon snarare bevakade mig och Diana när vi klädde den. I dag blev jag väckt tidigt och hade svårt att komma igång. När jag väl kom ned satt mamma, mormor och farmor i köket. Runt lunchtid dök min morbror Toni upp och julfirandet kunde börja.
Det var en väldigt mysig kväll, och så har det varit den minst stressade julen någonsin, i alla fall för mamma. Det har känts väldigt bra trots att pappa och morfar för första gången inte var med.
Henri: "Jag sitter här i mina långkalsonger och med tandkräm på pannan. Inte så konstigt att jag inte får ligga."
Av mamma fick jag en Marilyn Monroe-tavla, ett presentkort på Jack & Jones, en mikrofon, Agnetha Fältskogs nya CD-box och fyra DVD-filmer: "Hajen 3", "Hajen 4", "Ultimate Kylie" och "ABBA - The Last Video". Av Diana fick jag Britneys senaste DVD och ett kort och en poster med Marilyn Monroe.
Av mormor fick jag guld- och silverpennor, en CD-väska, en rosa skrivbok och ett presentkort. Av Toni och hans familj fick jag ett presentkort på Guldfynd. Av Henri fick jag en söt penna, en rosa skrivbok och en almanacka med en karta som han tycker att jag behöver.
Av Micke fick jag ett par söta rosa strumpor och Agnetha Fältskogs senaste samlingsskiva. Av farmor fick jag ett nytt lakan och två örngott. Och slutligen så fick jag en DVD-spelare av pappa och ett löfte om att min singel ska ges ut i början av nästa år. Det ser jag fram emot!
Nu är jag rätt trött så jag orkar inte skriva mer. Men jag ser fram emot att fira nyårsafton i Stockholm med mina vänner. En stor puss till er alla!
Det var en väldigt mysig kväll, och så har det varit den minst stressade julen någonsin, i alla fall för mamma. Det har känts väldigt bra trots att pappa och morfar för första gången inte var med.
Henri: "Jag sitter här i mina långkalsonger och med tandkräm på pannan. Inte så konstigt att jag inte får ligga."
Av mamma fick jag en Marilyn Monroe-tavla, ett presentkort på Jack & Jones, en mikrofon, Agnetha Fältskogs nya CD-box och fyra DVD-filmer: "Hajen 3", "Hajen 4", "Ultimate Kylie" och "ABBA - The Last Video". Av Diana fick jag Britneys senaste DVD och ett kort och en poster med Marilyn Monroe.
Av mormor fick jag guld- och silverpennor, en CD-väska, en rosa skrivbok och ett presentkort. Av Toni och hans familj fick jag ett presentkort på Guldfynd. Av Henri fick jag en söt penna, en rosa skrivbok och en almanacka med en karta som han tycker att jag behöver.
Av Micke fick jag ett par söta rosa strumpor och Agnetha Fältskogs senaste samlingsskiva. Av farmor fick jag ett nytt lakan och två örngott. Och slutligen så fick jag en DVD-spelare av pappa och ett löfte om att min singel ska ges ut i början av nästa år. Det ser jag fram emot!
Nu är jag rätt trött så jag orkar inte skriva mer. Men jag ser fram emot att fira nyårsafton i Stockholm med mina vänner. En stor puss till er alla!
21 december, 2004
"But I wake up screaming"
Jag kom precis hem från Gävle där jag har spenderat hela dagen tillsammans med min vän Micke. Vi har shoppat, gått på restaurang och varit på museum. Vi tyckte att det var på sin plats att för en gångs skull vara kulturella. Vi avslutade dagen med en drink på stationskrogen innan vi skildes åt.
I går var jag, mormor och mamma till Gävle sjukhus för att mormor skulle träffa en läkare. Efteråt gick vi på restaurang och åt en riktigt fet buffé. Och sedan köpte jag en massa DVD-filmer så nu blir det till att ha skräckfilmsmys med min underbara mamma.
Jag hoppas att ni inte missade TV-intervjun med Agnetha Fältskog häromdagen. Det är så kul att se henne igen! Om ni inte har hört hennes hit "The Last Time" från 1987 så måste ni leta upp den. Det är ju min absoluta favoritlåt. Håll utkik efter Agnethas nya singel "Sometimes When I'm Dreaming" som släpps inom kort. Det är en vacker ballad med en sorglig text, som passar Agnethas ljuva stämma perfekt.
I går var jag, mormor och mamma till Gävle sjukhus för att mormor skulle träffa en läkare. Efteråt gick vi på restaurang och åt en riktigt fet buffé. Och sedan köpte jag en massa DVD-filmer så nu blir det till att ha skräckfilmsmys med min underbara mamma.
Jag hoppas att ni inte missade TV-intervjun med Agnetha Fältskog häromdagen. Det är så kul att se henne igen! Om ni inte har hört hennes hit "The Last Time" från 1987 så måste ni leta upp den. Det är ju min absoluta favoritlåt. Håll utkik efter Agnethas nya singel "Sometimes When I'm Dreaming" som släpps inom kort. Det är en vacker ballad med en sorglig text, som passar Agnethas ljuva stämma perfekt.
Etiketter
Agnetha Fältskog,
vardag
Uppträtt på skolan
I torsdags hade vi julfest på skolan och då uppträdde jag för första gången med en av mina egna låtar. "Je Suis Une Superstar" blev det, och det gick bra, även om medhörningen var dålig på scenen. Det gör ju att man knappt hör sin egen röst, men jag får lita på de andras omdömen och känna mig nöjd med min insats
Resten av julshowen var väldigt rolig! Min kusin Linn och min vän Linda var där för att titta på mig. Tack för att ni kom dit, det betydde mycket för mig. Jag vill också tacka alla som har skickat julkort till mig den senaste tiden. Ni är så söta.
Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt glittrig och glamourös jul!
Resten av julshowen var väldigt rolig! Min kusin Linn och min vän Linda var där för att titta på mig. Tack för att ni kom dit, det betydde mycket för mig. Jag vill också tacka alla som har skickat julkort till mig den senaste tiden. Ni är så söta.
Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt glittrig och glamourös jul!
14 december, 2004
Muffins, någon?
Det har hänt mycket den senaste tiden, både positivt och negativt. Jag har tyvärr fått veta att mina föräldrar ska skiljas. Det är omtumlande. Man lever i en trygg bubbla och så en dag raseras allt. Det känns nästan som på film, där det händer alla andra men inte en själv. Men jag försöker att inte tänka så mycket. Jag har ju min rosa enhörning som stöd.
Snart är det i alla fall jul. I måndags var jag Lucia i skolans luciatåg. Det var intressant. Jag hade rosa ljus i kronan och ett rosa band runt midjan i stället för ett rött. I dag har jag skuttat omkring hemma till discomusik och städat rummet, pyntat och bakat morotsmuffins. Det ni.
I torsdags kväll åkte jag till skolan och träffade Veronika och några av tjejerna från dramalinjen i en av skolans stugor. Tanken var att vi tillsammans skulle bygga pepparkakshus och ställa ut dem i matsalen. I stället blev det mest en massa knasiga konstverk och liknande saker, men vi hade i alla fall trevligt.
Det visade sig att flera av tjejerna älskar TV-serien "Reuter & Skoog". Jag trodde att det bara var jag och Henri som gjorde det. Så vi fortsatte baket med julsånger och repliker ur serien. "Som en rök i verkligheten". Jag skulle göra Titanic men det misslyckades, så mitt pepparkakshus blev en skyskrapa i stället, med en massa glitter på!
Jag kom att tänka på en sak häromdagen. Man säger sällan saker man menar till den man är intresserad av. Oftast undviker man att säga det, av rädsla för att bli nobbad. Man kanske undviker ögonkontakt och låter bli att säga söta saker till den personen. Det är vetenskapligt bevisat, tror jag. Så det måste ju betyda att man bara kan lita på smicker man inte får. Förstår ni?
Snart är det i alla fall jul. I måndags var jag Lucia i skolans luciatåg. Det var intressant. Jag hade rosa ljus i kronan och ett rosa band runt midjan i stället för ett rött. I dag har jag skuttat omkring hemma till discomusik och städat rummet, pyntat och bakat morotsmuffins. Det ni.
I torsdags kväll åkte jag till skolan och träffade Veronika och några av tjejerna från dramalinjen i en av skolans stugor. Tanken var att vi tillsammans skulle bygga pepparkakshus och ställa ut dem i matsalen. I stället blev det mest en massa knasiga konstverk och liknande saker, men vi hade i alla fall trevligt.
Det visade sig att flera av tjejerna älskar TV-serien "Reuter & Skoog". Jag trodde att det bara var jag och Henri som gjorde det. Så vi fortsatte baket med julsånger och repliker ur serien. "Som en rök i verkligheten". Jag skulle göra Titanic men det misslyckades, så mitt pepparkakshus blev en skyskrapa i stället, med en massa glitter på!
Jag kom att tänka på en sak häromdagen. Man säger sällan saker man menar till den man är intresserad av. Oftast undviker man att säga det, av rädsla för att bli nobbad. Man kanske undviker ögonkontakt och låter bli att säga söta saker till den personen. Det är vetenskapligt bevisat, tror jag. Så det måste ju betyda att man bara kan lita på smicker man inte får. Förstår ni?
Mina geografikunskaper
Henri: "Jag funderar på att följa med Nasse till Bryssel. Fast jag vill att du följer med."
Dennis: "Till Ryssland?"
Henri: "Bryssel. Okej, du har ingen aning om var Bryssel ligger va?"
Dennis: "Jodå. Holland?"
Henri: "Belgien!"
Dennis: "Jaha, jag tänkte precis säga Tyskland."
Dennis: "Till Ryssland?"
Henri: "Bryssel. Okej, du har ingen aning om var Bryssel ligger va?"
Dennis: "Jodå. Holland?"
Henri: "Belgien!"
Dennis: "Jaha, jag tänkte precis säga Tyskland."
04 december, 2004
Samlar på tanter
Jag har bestämt mig för att börja samla på tanter. De är så himla söta och trevliga... oftast. Jag har redan fått ihop en hel del och eftersom Madde jobbar på ålderdomshem borde det inte vara några problem. Vad ska jag göra med dem då? Jag ska fika med dem förstås!I måndags umgicks jag rätt mycket med min kära vän Mattias i skolan. Vi satt och flummade i matsalen tillsammans med Jonas. Vi försökte diskuterade olika översättningar på pepparkaka då Mattias kom på "Peppercocks". Han sa att om jag vore en skurk i en James Bond-film skulle jag heta så. Det blev helt klart dagens ord. "Peppercocks slår till igen." Vad snuskigt det låter.
Förresten, är det någon mer än jag som minns popsångaren Moe? Han hade en hit med singeln "Backstabber" 2002 och jag lyssnar fortfarande på hans sköna album "My World". Jag tycker att han påminner en hel del om Darin, både i röst och i utseende. Vad tycker ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)