För några dagar sedan fick jag ett mejl från en kille som utgav sig för att vara lärare på en gymnasieskola. Han skrev att han hade kommit in på min hemsida av ett misstag och att jag borde skämmas över den, för hela hans klass hade sett mina bilder och musikvideor på en projektorskärm. Killen ville att jag ska sluta med det jag sysslar med, eller göra så att bara vissa kan komma in på hemsidan. Han avslutade mejlet med: "Skulle du vilja att dina barn fick se det här? Eller nej, jag kom på att du måste adoptera, så det kanske inte är alltför lätt att få ett barn."
Jag såg på adressen vilken skola mejlet kom från, så jag kontaktade skolan och fick lite senare ett telefonsamtal från rektorn. Hon berättade att det inte var en lärare som hade skickat mejlet utan en elev. Rektorn hade skällt ut eleven och bad mig om ursäkt å hans vägnar. Dagen därpå fick jag en ursäkt av killen själv. Han skrev att han hade fallit för grupptrycket och inte alls var homofob, för några av hans vänner är homosexuella. Han sa också att det var menat som ett skämt från hans och hans vänners sida.
Jag svarade att han har underlig humor och att jag tvivlar på att han har homosexuella vänner med tanke på det han skrivit. Det komiska i det hela är att min hemsida tydligt avslöjar att jag är homosexuell. Om man nu tycker att det är så äckligt, varför går man då in på resten av sidan? Vissa säger att man bara ska strunta i elaka kommentarer. Så fungerar inte jag. Jag kommer aldrig acceptera att bli kränkt eller diskriminerad. Det borde ingen annan heller göra.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag kräver samma rättigheter som heterosexuella och jag tänker inte anpassa mig efter folks fördomar. Målet med min musik och allt jag gör – som ibland kan uppfattas som provocerande – är att förbättra samhället och visa att vi homo-, bi- och transpersoner ska kunna leva precis som alla andra. Självklart är jag beredd på kritik, men det finns gränser. Folk behöver självklart inte gilla det jag gör, men de har ingen rätt att hota och kränka mig.
Det skrämmande är att det händer dagligen. Varje dag gråter någon sig tills sömns på grund av hat, hot och mobbning för sin läggning. Jag hoppas att skolan blir bättre på att hantera problem som rasism och homofobi. Ser man på sexualundervisningen är den fortfarande bara inriktad på heterosexualitet. Det är ytterst få skolor som tar upp homosexualitet vilket självklart leder till att rädslan för det ökar.
Om du blir diskriminerad för din läggning eller av någon annan anledning, håll inte tyst. Då blir det aldrig bättre. Prata med någon om det och framför allt: Ta ingen skit!
