Det finns få skräckfilmer som har väckt så mycket uppmärksamhet som den ökända "The Texas Chainsaw Massacre" från 1974. Filmen handlar om Sally (Marilyn Burns) och hennes rullstolsbundna bror Franklin (Paul A. Partain) som tillsammans med sina vänner reser genom Texas för att besöka en kyrkogård där syskonens morfar är begravd.På vägen hem passar de på att besöka morfaderns gamla hus som står öde. Plötsligt inser gänget att de har slut på bensin och några av dem ger sig ut på jakt efter mer. Men i stället så hittar de den blodtörstiga Leatherface (Gunnar Hansen) som med sin motorsåg är redo för en natt av slakt.
"Motorsågsmassakern", som filmen kallades i Sverige, tillhör en av mina favoritskräckfilmer. Den totalförbjöds i Sverige efter att 1980 ha skapat moralpanik i det omtalade debattprogrammet "Studio S". Filmen i sig är inte så blodig som man skulle kunna tro, utan snarare psykiskt påfrestande. Det man inte ser är ibland mer skrämmande än det man ser. Filmen känns rå och den dokumentärliknande filmningen bidrar till att man känner starkt obehag genom hela filmen. Även de snygga kameravinklarna och de blodiga specialeffekterna är imponerande med tanke på den låga budgeten.
Skådespelarprestationerna skulle kanske inte vinna några Oscars, men de är tillräckligt bra för att bidra till filmens realistiska känsla. Man lider verkligen med Marilyn Burns karaktär som plågas genom hela filmen och man andas ut av lättnad när sluttexterna börjar rulla.
Om du vill se en djup thriller bör du nog leta vidare, men vill du bli riktigt skrämd av en rå skräckfilmsklassiker så är Tobe Hoopers "The Texas Chainsaw Massacre" den perfekta filmen för dig. Jag kan också rekommendera nyinspelning från 2003, även om den inte riktigt kommer upp i samma klass som originalet.
Spana gärna in mina övriga recensioner.
