Som ni säkert vet så är sångerskan Agnetha Fältskog min absolut största idol. Sedan barnsben har jag beundrat hennes otroligt vackra röst. Det känns som att jag har ett speciellt band till henne genom musiken, men så känner säkert alla fans.Det är ingen hemlighet att min högstadietid var svår. Det gick till och med så långt att jag vid flera tillfällen planerade att ta mitt eget liv till följd av all mobbning. En av de saker jag mobbades för var min musiksmak. Mitt självhat var enormt och självkänslan obefintlig. Men tro det eller ej, Agnetha Fältskogs musik räddade mig. Jag hade alltid med mig en freestyle till skolan som jag spelade ABBA:s och Agnethas solomusik på.
Det var som att skärma av sig från resten av världen och jag kunde drömma mig bort till musikens värld. Jag har alltid kunnat identifiera mig med Agnethas låtar eftersom de ofta har sorgliga texter. Men även i glada stunder har den blonda sånggudinnan varit viktig för mig.
Ingen ska behöva genomlida de vidrigheter jag upplevde på Hedängskolan. Men även när det är svårt så är det viktigt att hitta saker som ger en kraft att kämpa vidare. För mig var det musiken. Hade det inte varit för min familj och Agnetha Fältskogs musik hade jag troligtvis inte levt i dag.
Jag vill tipsa er alla om min absoluta favoritlåt, nämligen Agnethas "The Last Time" från 1987. Den har jag gråtit ut till många gånger och än i dag är låten något av det vackraste jag vet. Tack för musiken, Agnetha!
Foto: Polar Music International AB.
Följ mig på Facebook, Twitter, Instagram och YouTube för ännu fler inlägg ur mitt liv. Du hittar även mer information om mig på DennisAlexis.com.
