I söndags var det första advent och dags för den årliga julskyltningen. Precis som vanligt spenderade jag den med mamma och mormor. Det skulle kännas konstigt att inte göra det. Vi började med en runda bland alla tända ljus, shoppande människor och julmusik.
Julskyltningen här i Sandviken är kanske inte så stor, men det är själva känslan som gör det magiskt, och att vi är tillsammans. Efter någon timmes rundvandring gick vi upp till mormors lägenhet och fikade. Precis som det ska vara.
Klasskompis: "Karaktären dricker väldigt mycket."
Dennis: "Har ni inte sett 'Dallas'? Där dricker de whisky vad de än gör. Sue Ellen, hallå?!"
Som ni kanske har märkt så är jag besatt av julen och skiner upp som ett litet barn. Jag har redan börjat lyssna på en massa bra julmusik, vilket bidrar till den härliga känslan. Det är nästan så att jag skuttar omkring och skriker "jul jul jul" hela dagarna. Dessutom vill jag vara Lucia igen! Med rosa ljus i kronan, precis som förra året.
Gnäll-Anna föreslog att hon och jag ska ha ett Luciatåg för klassen. Visserligen tycker jag att "Natten Går Tunga Fjät" är en av de vackraste jullåtarna, men det kanske skulle se lite fånigt ut med bara två personer i tåget. Fast en rosa Lucia och en svart tärna kan nog bli succé ändå.
