29 mars, 2008

Homofobins många ansikten

Jag får ibland höra att jag skryter över att vara homosexuell eftersom jag är så öppen med min läggning. Det påståendet i sig känns som en kränkning. Jag strävar efter jämlikhet och för att göra det måste man våga ta plats och prata om viktiga ämnen. Jag vill dessutom visa unga homo-, bi- och transpersoner att de inte behöver vara rädda för att komma ut. Det handlar INTE om att framställa någon läggning som bättre eller sämre.

Vissa kontrar med att heterosexuella inte har samma behov att "hävda sig". Anledningen till detta är enkel: Samhället är anpassat efter heterosexuella och de flesta tar för givet att alla passar in i den mallen. Därför behöver man inte påpeka att man är heterosexuell.

Som homosexuell vill jag inte bli tagen för något jag inte är, alltså låter jag min läggning framgå tidigt i nya relationer. Det är inte så att jag skriker ut min läggning, men jag tänker inte ljuga och låtsas vara någon annan, till exempel när någon frågar om jag har flickvän.

Enligt vissa är helt okej att vara homosexuell så länge man håller tyst om det och inte uppträder stötande, det vill säga "fjolligt". Samma tänk finns tråkigt nog även i HBTQ-kretsar där många homosexuella killar anser att vi som är mer feminina till sättet ger dem dåligt rykte.

Ska jag alltså sluta lyssna på discomusik, sluta gilla rosa och sluta vara mig själv för att vara andra till lags? Jag kanske uppfyller vissa kriterier för bögstereotypen, men vem har bestämt att den personlighetstypen är sämre än någon annan? Visst, jag håller med om att medias bild av homosexuella bör breddas, men det ska inte vara på bekostnad av oss "fjollor". Det finns plats för oss alla.

Jag har många gånger fått kommentaren: "Du får faktiskt skylla dig själv om du blir påhoppad eftersom du går ut med din läggning." Så om en tjej går ut ensam på kvällen, iklädd kort kjol, får hon då skylla sig själv om hon blir våldtagen? Det är samma tänk, man skuldbelägger offret.

Det kanske låter tjatigt, men så länge homofobin finns kvar måste vi fortsätta föra diskussionen. Jag försöker göra samhället mer vant vid HBTQ-personer för att vi ska kunna ta samma plats som heterosexuella. Om vissa tolkar det som skryt eller skådespeleri så är det deras problem. Jag är bara mig själv.

Läs även mitt blogginlägg "Den typiska homofoben" för mer läsning om samma ämne.