23 november, 2009

Våga säga nej till rasismen!

Jag grät när jag läste Lena Sundströms debattartikel i Aftonbladet om flyktingbarnen i Vellinge. Det gör mig fruktansvärt ledsen att människor kan vara så onda. Hur kan man vara hatisk mot barn och ungdomar som kommer hit för att de inte har någon annanstans att ta vägen? Barn och ungdomar som har fått sina liv förstörda.

Vi i Sverige är bortskämda på så sätt att vi varit förskonade från krig under väldigt lång tid. Tänk dig själv att se hela din familj dödas, att vara tvungen att lämna ditt hem och flytta till ett främmande land där man möter ett så kraftigt motstånd. Det är så hemskt att man knappt kan föreställa sig. Men nu är det faktiskt så att detta händer på riktigt och då är det vår plikt som medmänniskor att hjälpa till!

Jag skäms över att vara svensk när jag hör folk oroa sig för att dessa ungdomar ska växa upp och bli brottslingar, för att det enligt dem främst är invandrare som begår brott. Nu vet jag inte jag om det finns någon statistik som talar för det, det låter otroligt, men om vi utgår ifrån att det stämmer så är det ändå fel att dra alla över en kam.

Oavsett vilket så är det lågt att dra personer över en kam och man löser inget med hat. Jag tror snarare att hat föder mer hat och bidrar till att invandrare känner sig utanför samhället. Alla människor har fördomar, men det är när man väljer att agera efter dem och skada andra som det blir farligt. Jag tycker att alla med främlingsfientliga åsikter ska försöka sätta sig in i invandrarnas situation.

Alla människor är lika mycket värda och det är på tiden att vi visar det. Och var inte rädd för att säga ifrån när folk uttrycker sig rasistiskt, även om de "bara" säger sig skämta. Det är vardagsrasismen som är farligast, för den gör att folk omedvetet blir mer toleranta gentemot hat och diskriminering. Jag vet av egen erfarenhet att det inte alltid är lätt att säga ifrån, men jag tycker ändå att det är värt det. Att tiga är detsamma som att acceptera.