Snart ska det beslutas om samkönade par ska få gifta sig eller inte. Svenska kyrkan är splittrad och många religiösa fanatiker klagar över hur otroligt synd det kommer att bli om dem om de tvingas dela äktenskapsrätten med homosexuella.
Jag är själv homosexuell och vill gifta mig en dag. Därför känns det som en stor kränkning att folk som inte har något alls med mitt privatliv att göra ska besluta om jag ska få gifta mig eller inte. Hur kan det vara deras beslut? Hur kan en så självklar sak vara allmänhetens beslut?
Det känns som om vi inte anses ha någon egen vilja eftersom vi måste fråga om lov för att få gifta oss. "Det är helt okej att vara homosexuell så länge man anpassar sig efter våra spelregler. Homosexuella ska inte tro att de är lika mycket värda som vi. De får finnas till men får inte ha samma rättigheter som vi andra."
Hör ni inte själva hur sjukt det låter? Vi har så många lagar mot diskriminering och ändå verkar det vara helt okej att särbehandla homo-, bi- och transpersoner. Jag vädjar till alla som är emot homosexualitet och samkönade äktenskap att börja tänka efter.
När ska ni inse att homosexualitet är naturligt och att vi har samma rätt till kärlek som alla andra? När ska ni börja tänka med hjärtat istället för att låta hatet och rädslan styra? Och när ska ni komma in i tjugohundratalet?
