Efter Katrin Zytomierskas mobbningståg kände jag mig manad att skriva om mina erfarenheter av fördomar och mobbning i bloggosfären. Jag kan få en hel del grova kommentarer i bloggen men jag brukar inte ens läsa färdigt dem. Jag har valt att inte lägga energi på okonstruktiv kritik som bara är till för att såra.
Dessa kommentarer handlar mer om andras fördomar än om mig som person och därför är de lätta att kasta i soporna. Den vanligaste fördomen är att jag är bimbo på riktigt. Det vill säga att jag är ytlig, självupptagen och korkad.
Vad vissa inte förstår är att jag medvetet har valt artistnamnet Bimbo Boy för att väcka tankar hos folk och för att provocera, något jag har varit öppen med sedan jag började spela in musik och även nämnt flera gånger i bloggen. Jag vill visa att man inte ska döma efter ytan.
Det är också kul att som kille kalla sig själv för bimbo eftersom det annars används för att beskriva en viss typ av kvinnor. Det drar igång en viktig diskussion om könsroller. Jag menar, det är helt okej för en man att spela på sex men när en kvinna gör det så blir hon ofta kallad för "bimbo" och "slampa".
När vissa dissar mig i sina bloggar roas jag av att de inte alls har fångat mig som person, utan snarare sin egen bild av hur de tror att jag är. Det intressanta är att de oftast inte ens har läst min blogg eller mina artiklar.
Det märks ganska tydligt i deras kommentarer. De ser bara mitt artistnamn, min rosa blogg samt min musiksmak och tar för givet att jag är blåst och ytlig.
Att jag dessutom är öppet homosexuell och uppfyller en del av kriterierna för stereotypen av hur en bög "ska" vara gör det inte lättare. De glömmer bort att alla homosexuella faktikt är individer.
Jag menar, bara för att jag är homosexuell, feminin till sättet och gillar rosa så betyder inte det att jag älskar att shoppa kläder i timmar tillsammans med tjejer som "alltid har drömt om att ha en bögkompis att shoppa med".
Ja, jag är bög och jag råkar älska discomusik och färgen rosa. Men jag är varken korkad, självupptagen, elak eller ytlig, något folk tråkigt nog ofta förknippar min läggning och mina intressen med! Jag är bara mig själv.
Men det spelar ingen roll att jag blandar mina inlägg om disco, killar och såpor med djupare ämnen som mobbning, självkänsla, könsroller och homofobi när de med förutfattade meningar ändå inte läser de inläggen. Det bjuder jag dock på eftersom det bara bevisar att min teori stämmer.
Jag blir inte ledsen över att folk dömer mig på förhand, för jag vet vem jag är och det är det enda som betyder något, och det är även något man får räkna med när man kallar sig för Bimbo Boy. Men jag tror att de som går omkring hatar skulle må bättre av att ge folk en chans.
Kanske skulle Katrin Zytomierska må bättre av att gå ut i världen och lära känna folk istället för att ägna sig åt bloggmobbning?
Jag har inget behov av att alla ska förstå mig. Min målgrupp är personer som ser förbi ytan och tar sig tid att lyssna på vad andra har att säga innan de dömer. De övriga vill jag gärna omvända, men för att kunna göra det måste de börja läsa bloggen istället för att bara titta på bilderna.
För tro mig, jag är inte så dum som jag ser ut.
