Sandvikens kommun har många styrkor, till exempel vackra miljöer, nära till naturen och att det vimlar av kreativitet och kultur som bara väntar på att få komma fram. Men samtidigt börjar kommunens svagheter att bli allt synligare ju äldre man blir. När man var liten så tänkte man inte lika mycket på det, då var allt en lek. Men nu går det inte längre att blunda för det som sker. Att blicka framåt kan vara svårt när man känner oro för att leva i nuet.
Egentligen så har inte svagheterna med kommunen som plats att göra utan snarare med hur den styrs. I Sandviken möter man allt för ofta brist på empati. Jag tänker förstås främst på hur äldreomsorg och psykiatri kommer i kläm. Utåt pratas det mycket om att man ska satsa på vården, men ändå känns det som att man prioriterar helt fel. Jag har själv erfarenheter av psykiatrin i Sandviken och det har många av mina vänner. Det är ingen vacker syn, även om det förstås finns undantag.
Men det är inte hopplöst. Det pratas ofta om att Jantelagen håller Sandviken i ett hårt grepp och det stämmer till viss del, men inte alltid. Det finns väldigt många i vår kommun som vågar gå mot mängden och som sätter empati, kärlek och hälsa först. Det är sådant som får en att våga hoppas på att det finns en framtid för Sandviken.
Det jag vill bevara i Sandvikens kommun är värmen och vänligheten som så många fortfarande har eller strävar efter att uppnå. Jag vill att de som fattar besluten ska gå till sig själva och tänka med hjärtat istället för med plånboken. För det spelar ingen roll hur många skrytbyggen vi uppför eller hur många svåra ord vi slänger oss med om invånarna mår dåligt.
Jag säger inte att jag inte skulle vilja se Sandvikens framtid innehålla en del häftiga futuristiska byggnader, nya spännande turistattraktioner och andra events som skulle kunna roa invånarna. Men man måste prioritera och för att kunna få en bra framtid måste man först och främst lyssna på vad invånarna vill. Detta har tyvärr inte fungerat så bra hittills.
Min vision av Sandviken 2025 är en kommun där man först och främst satsar på människan, och då tänker jag främst på vård, omsorg och empati. Allt annat måste komma i andra hand. Men jag hoppas samtidigt inte att vi ska behöva vänta ända till 2025 innan det börjar hända något.
Denna artikel skrev jag som en del i projektet "Vision 2025" efter att ha blivit tillfrågad att vara dagens visionär på Sandvikens kommuns hemsida. Andra lokala kulturpersonligheter som har blivit tillfrågade är bland annat Ingemar Dunker, Ingela Wall och Anna Jörgensdotter. Spana gärna in alla artiklar här.
Andra bloggar om: Sandviken, framtiden, sjukvård, Anna Jörgensdotter, psykiatri, samhälle, politik, hälsa.
Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com
