I dag startar mitt nya bloggprojekt där jag lite då och då kommer att intervjua en bloggare vars blogg jag personligen finner intressant. Allt för att ni läsare ska hitta ny intressant läsning och för att hjälpa dessa talanger komma fram. Först ut är ingen mindre än den varma och intelligenta Birgitta Alvskogen, mer känd under bloggnamnet WitchBitch.Hur länge har du bloggat och vad var det som fick dig att börja?
Det var nog våren 2007, men jag minns inte exakt vilken månad. Då testade jag lite olika bloggvarianter, innan jag hittade till WordPress och kände att jag kommit rätt. Första bloggen var på Aftonbladet och där började jag skriva anonymt om min väg mot tillfrisknande från missbruk. Då skrev jag i dagboksform, det var mer som ett terapiarbete. Men sedan kände jag att jag inte ville gömma mig bakom en mask i detta.
Det var viktigt för mig, både för min egen skull och andras, att jag kunde stå upp för det som var jag, hela paketet liksom. Dock har jag full respekt för alla som väljer att blogga anonymt. Vi har olika bevekelsegrunder och behov. Man ska vara bekväm och trygg i sin blogg. Att vara ickeanonym kan i vissa fall bli ett risktagande, i alla all om man som jag ibland sticker ut lite i vissa åsikter.
Vad skriver du mest om i din blogg?
Det har varierat över tiden som gått. I somras blev det mycket FRA, till exempel. Överlag gillar jag att ta mig an lite mer kontroversiella spörsmål. Det är roligt när läsare kommenterar och även när de kritiserar, helst förstås om det är på ett anständigt sätt. Man får ju både det ena och det andra, men det räknar jag med. Om alla tyckte som jag, hur kul skulle det vara? Annars är det ju en del om sexualitet, lite neuropsykiatri och i övrigt allt från samhällsfrågor till rena nonsensartiklar.
Har du någon speciell målgrupp?
I början vände jag mig till alla som på något vis relaterar till missbruksfrågor. I första hand de kvinnor som lever med ett dolt missbruk och inte vet hur de ska ta sig ur det. För mig är det viktigt att vi får bort skamstämpeln, för den bidrar enbart till att missbruket kan fortgå längre och bli allvarligare. Men annars riktar jag mig inte till någon särskild grupp. Jag tycker det är roligt om jag har en blandad läsekrets, jag vill vara så bred som möjligt. Fast jag har såklart mina gränser. Jag skriver nog mest utifrån mina egna behov.
Var kommer namnet WitchBitch från?
Can't you tell? Faktum är att jag nog kan upplevas rätt bitchig i vissa sammanhang. Jag är inte nån direkt elak människa, jag tror nämligen på karma, men jag kan vara vass och är inte det minsta rädd för att framföra synpunkter, även om de kanske är obekväma. Även om jag har en känsligare sida också, så har jag med åren blivit rätt stark i mig själv.
Det witchiga med mig är att jag säkerligen hade blivit bränd på bål om jag levat några århundaden tillbaka. Jag har en magisk sida som jag då och då plockar fram och jag har sen många år ägnat mig åt olika typer av angelägenheter vissa människor skulle kalla ockulta.
Vilken är den vanligaste fördomen personer som besöker din blogg har om dig?
Oj, det har jag inte en susning om. Det enda jag stött på är att många tror att jag är mycket yngre än jag är. Varför vet jag inte. Men det är ju en fördom av det mer angenäma slaget. Kanske handlar det om att jag fortfarande är intresserad av att utvecklas som människa, att jag är en rätt icketraditionalistisk typ och att jag gärna krossar fördomar, först och främst hos mig själv och men även hos andra.
Följer du några andra bloggar, i så fall vilka?
Jodå, jag studsar dagligen runt på ett antal, och det är väl i första hand huvudsakligen några av de som finns i min länklista. En del känner jag personligen, en är min bror och resten har jag hittat för att jag har sån himla tur. Du är en av dem, till exempel. Jag tycker om när människor skriver personligt och inte är rädda att dela med sig av åsikter, uppfattningar eller erfarenheter.
Jag älskar när jag hittar något nytt att lära mig. Där tycker jag att bloggarna har bidragit med så mycket. Jag har möjlighet att få ta del av så många intressanta människors liv, människor jag förmodligen aldrig skulle träffa i verkligheten. Jag får en inblick i hur unga människor tänker och det uppskattar jag hur mycket som helst. Jag älskar när människor är openminded och drar mig helst undan all typ av rigiditet.
Finns det någon typ av bloggar du aldrig skulle läsa?
Det kan du ge dig på, Dennis! Modebloggar ser inte röken av mig. Inte heller sportbloggar eller föräldrar som bloggar om familjeliv och barn. Bloggar som är uttalat diskrimerande, korkade eller bara allmänt ointressanta, läser jag heller inte.
Tycker du att det generellt är någon skillnad på hur män och kvinnor bloggar?
Jag har hört talas om att det ska vara på det viset. Men personligen har jag inte tänkt så. Inte direkt. Jag ser nog mer en människa, än X och Y-kromosomer. Dock tror jag att fler män än kvinnor har fokus mer samhällsinriktat. Ska jag generalisera så tror jag att det är fler kvinnor som skriver om det "lilla" livet, i hemmet och familjen, så att säga. Mer dagboksaktigt liksom.
Vad är det bästa med att blogga?
För mig är det först och främst att jag lärt känna så många häftiga och underbara människor, som dig till exempel. Men också just det att jag får ta del av så mycket kunskap som jag inte själv besitter. Jag finner nya sätt att se på livet och världen och det ger utrymme för reflektion hos mig. Det finns ju så många olika perspektiv på saker och ting. Och att jag på ett angenämt vis själv får utvecklas i mitt eget skrivande.
Vad har du för intressen förutom bloggandet?
Jag läser lite och jag har två fantastiska barnbarn som berikar mitt liv. Jag är en riktig tokmormor som inte liknar någon annan. Sen är det ju det magiska, som jag nämnde ovan. Dessutom är jag en passionerad tvätterska. Jo, jag älskar att hänga ren tvätt, det är också magi, för mig. Healing är en del av min vardag och då och då hittar jag mig själv i olika möjliga och omöjliga yogapositioner. Vardagligt hängivet arslande upptar en stor del av min privata tid.
Slutligen, hur ser framtiden ut för dig och din blogg?
Jag har nog större delen av framtiden bakom mig. Men kanske kan jag snart komma ut på arbetsmarknaden igen, jag har ju varit sjukskriven länge och väl nu. Bloggen håller jag vid liv så länge som jag finner det meningsfullt. Men eftersom jag är av det spontanare slaget, en lite finare omskrivning för impulsiv, så vet man aldrig.
En dag kan bloggen vara raderad och då har jag väl bara fått nog. Jag kan hursomhelst inte se den i ett större framtidsperspektiv, för jag vill inte fastna i någonting. Men just nu är den en kär vän och allierad. But you'll never know.
Bimbo Boy
www.bimboboy.com
