Det första pojken mindes var kylan som klamrade sig fast i hans hud likt ett vargbett. Han öppnade försiktigt ögonen och försökte urskilja var han befann sig. Huvudet värkte då han långsamt satte sig upp i det mörka rummet. Ljus sipprade in genom några springor i vad som liknade ett tak och utanför kunde pojken höra hur vinden blåste riktigt hårt. Var är jag? Hur kom jag hit?
Av det lilla pojken kunde se så befann han sig i ett litet skjul. Han reste sig upp och såg sig omkring. Skjulet hade inga fönster och förutom ett par lådor och en trasig spegel på väggen fanns där inget mer. Jag bor inte här. Var bor jag? Vem är jag?
Hans minne var som bortblåst och inte ens när han såg sig själv i den trasiga spegeln kunde han minnas vem han var. Pojken han såg var i tjugoårsåldern och hade långt brunt hår. Han var tunt klädd förutom ett par fodrade skinnstövlar.
En känsla av ensamhet och rädsla spred sig snabbt genom honom. Vem är du som stirrar tillbaka på mig? Pojken slet sig från spegeln, tog mod till sig och öppnade dörren. Han möttes av kalla vindar och snöflingor men beslöt sig ändå för att lämna det trånga skjulet.
Andra bloggar om: HBT, jul, prosa, noveller, fantasy, julkalendrar, litteratur, äventyr.
Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com
