Atrestro, Callistor och Magistra stannade hos Thundor i väntan på att Magistra skulle bli starkare. Magistra sov på soffan medan pojkarna fick låna ett av de små sovrummen i Thundors stuga. Dagarna gick och Magistra blev långsamt bättre. En dag ropade hon Callistor till sig.
"Jag måste prata med dig", sa hon.
Callistor satte sig på golvet bredvid soffan. "Vad är det, Magistra?"
"Jag vill att du och Atrestro fortsätter utan mig."
"Vad pratar du om?"
"Jag mår mycket bättre, men jag behöver fortfarande några dagar till på mig att vila ut. Det är inte rätt mot Atrestro att dröja kvar här så länge."
"Nej, vi går ingenstans utan dig!"
"Snälla, Callistor. Han måste fortsätta sin jakt på sanningen."
"Men vi behöver dig."
"Jag kommer att ge er en noggrann vägbeskrivning och Thundor tar hand om mig tills jag är återställd."
"Är det säkert att du klarar dig då?" Callistor såg oroligt på henne.
"Du känner ju mig. Jag är gjord av stål! Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig väldigt mycket. Det kommer jag alltid att göra."
"Jag bryr mig väldigt mycket om dig."
"Jag är glad att du har Atrestro. Han behöver dig och du behöver honom. De senaste dagarna har jag insett att du verkligen älskar honom. Förlåter du mig för hur jag betedde mig när jag upptäckte er tillsammans?"
"Jag förlåter dig på ett villkor."
"Vad då?"
"Att du förlåter mig för att jag inte vågat berätta något för dig tidigare. Jag var så rädd för att såra dig."
"Självklart förlåter jag dig."
Atrestro och Callistor packade ihop sina saker och tog farväl av Magistra. Thundor följde dem ut. Det hade slutat snöa igen och solen sken. Ljudet av fågelkvitter fick Atrestro att känna sig lugn. Det här kommer att bli en bra resa med ett lyckligt slut. Jag känner det på mig.
"Tack så hemskt mycket för all hjälp!" sa Callistor och gav Thundor en varm kram. "Magistra hade kanske inte överlevt om det inte vore för dig."
"Det var så lite", svarade Thundor och log. "Ni är alltid välkomna hit. Jag lovar att ta väl hand om Magistra medan ni är borta. Var försiktiga bara när ni kommer till lord Scarbonnes slott. Det är inte ett säkert område."
"Vi lovar!" sa Atrestro och kramade även han om Thundor. "Så fort vi har hittat det vi söker kommer vi tillbaka och hämtar Magistra."
Atrestro och Callistor tog farväl av Thundor började gå mot en stor skog som låg någon kilometer bakom stugan. Bakom skogen syntes en hög bergstopp som Atrestro tyckte påminde om ett stort finger.
Callistor lade armen om Atrestro. "Enligt Magistras beskrivning ligger slottet alldeles vid sidan av berget bakom skogen. Gör dig redo för att möta sanningen om ditt tidigare liv."
Andra bloggar om: HBT, jul, prosa, noveller, fantasy, julkalendrar, litteratur, äventyr, julkalender, HBTQ, adventskalender, adventskalendrar.
Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com
