10 december, 2008

Julkalendern 2008 - Del 10

När Atrestro vaknade låg han fortfarande på Callistors arm. Han låg länge och stirrade på den blonda pojken som andades tung. Han är så otroligt vacker. Jag skulle kunna ligga och titta på honom för evigt. Atrestro kysste Callistors hals och letade sig upp till hans mjuka läppar. Callistor öppnade försiktig ögonen.
"Vilket underbart sätt att vakna på", sa han och kysste Atrestro tillbaka.
"Förlåt om jag väckte dig", sa Atrestro. "Jag kunde bara inte motstå dina läppar."
"Du är gullig du."
"Jag är så glad att jag har träffat dig. Jag skulle vara helt vilse i Mesmerita om det inte vore för dig."
"Du har ju alltid madame Simsek." Callistor blinkade och drog Atrestro närmre sig.
De kysstes ännu en gång och Atrestro lät sin hand leta sig neråt. Han smekte försiktigt utanpå Callistors byxor. Plötsligt fick Callistor en besvärad blick och knuffade Atrestro från sig.
"Förlåt", sa Atrestro generat. "Det var dumt av mig. Jag menade inte att..."
"Det är inte ditt fel", avbröt Callistor.
"Vad är det som är fel då?"
"Jag vill inte prata om det. Dessutom så har vi en lång resa framför oss. Vi har inte tid för sådant här."
Callistor töjde loss ekan och de båda pojkarna fortsatte på sin resa. Atrestro kunde inte låta bli att fundera över vad som hade fått Callistor att stöta bort honom. Han verkade ruva på en hemlighet, men vad kunde det vara? Varför ville han inte anförtro sig åt mig? Har jag gjort något fel? Atrestro hann inte fundera länge förrän de stötte på ett större problem. Älven delade sig i två delar en bit framför dem och den högra vägen var blockerad av ett flertal stora träd.
"Fan!" skrek Callistor. "Vår väg är blockerad."
"Vad ska vi göra då?"
"Om vi inte vill äta träflisor till kvällsmat så föreslår jag att vi tar till vänster istället!"
De både pojkarna kastade sig på årorna och hann styra undan precis innan grenen. De satte sig ner i ekan och pustade ut.
"Det var nära ögat", sa Atrestro.
"Ja, men frågan är vart denna väg leder."
De följde med strömmen som verkade bli allt starkare. Plötsligt hörde de ett brusande ljud som kom allt närmre. Pojkarna såg på varandra och kunde urskilja ett stort ångmoln framför dem.
"Vad är det där för något?" frågade Callistor.
"Jag tror att det är ett vattenfall!"

Andra bloggar om: , , , , , , , , , .

Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com