25 december, 2004

Julen 2004

Nu är det äntligen julafton och alla klappar är öppnade. Mormor kom hit i går och hjälpte oss klä granen. Eller hon snarare bevakade mig och Diana när vi klädde den. I dag blev jag väckt tidigt och hade svårt att komma igång. När jag väl kom ned satt mamma, mormor och farmor i köket. Runt lunchtid dök min morbror Toni upp och julfirandet kunde börja.

Det var en väldigt mysig kväll, och så har det varit den minst stressade julen någonsin, i alla fall för mamma. Det har känts väldigt bra trots att pappa och morfar för första gången inte var med.

Henri: "Jag sitter här i mina långkalsonger och med tandkräm på pannan. Inte så konstigt att jag inte får ligga."

Av mamma fick jag en Marilyn Monroe-tavla, ett presentkort på Jack & Jones, en mikrofon, Agnetha Fältskogs nya CD-box och fyra DVD-filmer: "Hajen 3", "Hajen 4", "Ultimate Kylie" och "ABBA - The Last Video". Av Diana fick jag Britneys senaste DVD och ett kort och en poster med Marilyn Monroe.

Av mormor fick jag guld- och silverpennor, en CD-väska, en rosa skrivbok och ett presentkort. Av Toni och hans familj fick jag ett presentkort på Guldfynd. Av Henri fick jag en söt penna, en rosa skrivbok och en almanacka med en karta som han tycker att jag behöver.

Av Micke fick jag ett par söta rosa strumpor och Agnetha Fältskogs senaste samlingsskiva. Av farmor fick jag ett nytt lakan och två örngott. Och slutligen så fick jag en DVD-spelare av pappa och ett löfte om att min singel ska ges ut i början av nästa år. Det ser jag fram emot!

Nu är jag rätt trött så jag orkar inte skriva mer. Men jag ser fram emot att fira nyårsafton i Stockholm med mina vänner. En stor puss till er alla!

21 december, 2004

"But I wake up screaming"

Jag kom precis hem från Gävle där jag har spenderat hela dagen tillsammans med min vän Micke. Vi har shoppat, gått på restaurang och varit på museum. Vi tyckte att det var på sin plats att för en gångs skull vara kulturella. Vi avslutade dagen med en drink på stationskrogen innan vi skildes åt.

I går var jag, mormor och mamma till Gävle sjukhus för att mormor skulle träffa en läkare. Efteråt gick vi på restaurang och åt en riktigt fet buffé. Och sedan köpte jag en massa DVD-filmer så nu blir det till att ha skräckfilmsmys med min underbara mamma.

Jag hoppas att ni inte missade TV-intervjun med Agnetha Fältskog häromdagen. Det är så kul att se henne igen! Om ni inte har hört hennes hit "The Last Time" från 1987 så måste ni leta upp den. Det är ju min absoluta favoritlåt. Håll utkik efter Agnethas nya singel "Sometimes When I'm Dreaming" som släpps inom kort. Det är en vacker ballad med en sorglig text, som passar Agnethas ljuva stämma perfekt.

Uppträtt på skolan

I torsdags hade vi julfest på skolan och då uppträdde jag för första gången med en av mina egna låtar. "Je Suis Une Superstar" blev det, och det gick bra, även om medhörningen var dålig på scenen. Det gör ju att man knappt hör sin egen röst, men jag får lita på de andras omdömen och känna mig nöjd med min insats

Resten av julshowen var väldigt rolig! Min kusin Linn och min vän Linda var där för att titta på mig. Tack för att ni kom dit, det betydde mycket för mig. Jag vill också tacka alla som har skickat julkort till mig den senaste tiden. Ni är så söta.

Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt glittrig och glamourös jul!

14 december, 2004

Muffins, någon?

Det har hänt mycket den senaste tiden, både positivt och negativt. Jag har tyvärr fått veta att mina föräldrar ska skiljas. Det är omtumlande. Man lever i en trygg bubbla och så en dag raseras allt. Det känns nästan som på film, där det händer alla andra men inte en själv. Men jag försöker att inte tänka så mycket. Jag har ju min rosa enhörning som stöd.

Snart är det i alla fall jul. I måndags var jag Lucia i skolans luciatåg. Det var intressant. Jag hade rosa ljus i kronan och ett rosa band runt midjan i stället för ett rött. I dag har jag skuttat omkring hemma till discomusik och städat rummet, pyntat och bakat morotsmuffins. Det ni.

I torsdags kväll åkte jag till skolan och träffade Veronika och några av tjejerna från dramalinjen i en av skolans stugor. Tanken var att vi tillsammans skulle bygga pepparkakshus och ställa ut dem i matsalen. I stället blev det mest en massa knasiga konstverk och liknande saker, men vi hade i alla fall trevligt.

Det visade sig att flera av tjejerna älskar TV-serien "Reuter & Skoog". Jag trodde att det bara var jag och Henri som gjorde det. Så vi fortsatte baket med julsånger och repliker ur serien. "Som en rök i verkligheten". Jag skulle göra Titanic men det misslyckades, så mitt pepparkakshus blev en skyskrapa i stället, med en massa glitter på!

Jag kom att tänka på en sak häromdagen. Man säger sällan saker man menar till den man är intresserad av. Oftast undviker man att säga det, av rädsla för att bli nobbad. Man kanske undviker ögonkontakt och låter bli att säga söta saker till den personen. Det är vetenskapligt bevisat, tror jag. Så det måste ju betyda att man bara kan lita på smicker man inte får. Förstår ni?

Mina geografikunskaper

Henri: "Jag funderar på att följa med Nasse till Bryssel. Fast jag vill att du följer med."
Dennis: "Till Ryssland?"
Henri: "Bryssel. Okej, du har ingen aning om var Bryssel ligger va?"
Dennis: "Jodå. Holland?"
Henri: "Belgien!"
Dennis: "Jaha, jag tänkte precis säga Tyskland."

04 december, 2004

Samlar på tanter

Jag har bestämt mig för att börja samla på tanter. De är så himla söta och trevliga... oftast. Jag har redan fått ihop en hel del och eftersom Madde jobbar på ålderdomshem borde det inte vara några problem. Vad ska jag göra med dem då? Jag ska fika med dem förstås!

I måndags umgicks jag rätt mycket med min kära vän Mattias i skolan. Vi satt och flummade i matsalen tillsammans med Jonas. Vi försökte diskuterade olika översättningar på pepparkaka då Mattias kom på "Peppercocks". Han sa att om jag vore en skurk i en James Bond-film skulle jag heta så. Det blev helt klart dagens ord. "Peppercocks slår till igen." Vad snuskigt det låter.

Förresten, är det någon mer än jag som minns popsångaren Moe? Han hade en hit med singeln "Backstabber" 2002 och jag lyssnar fortfarande på hans sköna album "My World". Jag tycker att han påminner en hel del om Darin, både i röst och i utseende. Vad tycker ni?

Stockholmsbesök med skolan

I torsdags åkte jag till Stockholm med skolan. Först var vi på Tekniska museet och Micke kom dit för att göra oss sällskap. När vi var färdiga åkte jag och Micke in till centrum där vi åt lunch tillsammans med min nätkompis Lars. När Lars hade gått tog jag och Micke en drink tillsammans med allas vår Carola… Henri, det vill säga. Det var så kul att träffa dem igen!

Efter en massa prat och skratt åkte jag till Sveriges Television med skolan där vi fick en guidad rundtur. Det var riktigt kul att få se sig omkring där, trots att vår guide var något grinig. När jag stod framför strålkastarna i nyhetsstudion kände jag mig hemma. Bussresan hem var nog bäst på hela dagen, med alla sjuka skämt och sånger.

På tal om något helt annat så drömde jag i natt att jag bodde på ett lyxigt hotell. Det var så fint och dyrt, men de hade gjort ett stort misstag: I lobbyn stod det en toalettstol mitt framför receptionsdisken. Är inte det sjuk? Nåja, vem har sagt att drömmar ska vara normala?

Vilken låt är du i dag?

Den underbara låten "Touch Me (I Want Your Body)" med Samantha Fox är så jag! Den är liksom jag i låtformat, ifall att ni undrar. Tänk att vakna en morgon och tänka: "Jag undrar vilken låt Dennis är i dag?" Jag kommer alltid att vara den låten, så nu slipper ni fundera på det.

Ja, jag vet att jag är galen. Det är hur som helst coolt att Samantha har gjort comeback genom att spela in låten på nytt, tillsammans med Günther. Åttiotalet är tillbaka!

Vilken låt är du i dag?

28 november, 2004

Rosa Lucia

Jag har länge retat mig på fjärrkontrollen till min stereo, eftersom plasten på översidan har varit bubblig. Jag hade börjat acceptera att leva med en ful fjärrkontroll när Diana i går rev bort plasten och sa: "Har du inte tagit bort skyddsplasten än?" Tänk att jag inte hade fattat att det var skyddsplast. Diana trodde att jag hade låtit den vara kvar så att den inte skulle bli smutsig. Visserligen låter det som något som jag skulle göra, pedant som jag är.

I dag har jag varit i Sandviken på julskyltning tillsammans med mamma, mormor, farmor, Ingeborg, Diana och hennes kompis Angelika. Det är en tradition vi har och det är lika mysigt varje gång. De enda dåliga var att vi råkade höra Luciakandidaterna sjunga julsånger. Det finns inget värre än unga flickor som sjunger lite för höga toner.

Jag köpte dock en rosa kepsmössa. Ni vet en sådan som ser ut som ett pannband fast med kepsskärm? Nu slipper jag frysa om öronen och så har jag ett alternativ till min rosa keps.

Förresten, den 13 december ska jag vara med i skolans luciatåg. Gissa vem som ska vara Lucia. Jo, jag förstås! Det är en dröm jag har haft sedan barnsben och äntligen ska den gå i uppfyllelse. Luciasången är en av mina favoriter bland julsångerna. Den är så vacker.

Min scendebut

Jag har nu klarat av min scendebut och det var så kul! I torsdags hade vi den efterlängtade Vinterrocken på skolan och jag uppträdde med Lili & Susie-låten "Boyfriend" från 1990. Catrine körade och Lennart, en femtioårig elev på vår skola, var statist som vi stötte på under framträdandet.

Dennis: "Nej, droger är inte ett alternativ. Då blir man rynkig och äcklig."

Det gick bra och jag känner mig nöjd med framträdandet. Folk skrek, applåderade och jag har aldrig fått så mycket beröm som efter framträdandet. Tjejerna i dramaklassen kom fram och var helt i extas. De sa att jag har skitbra röst och att det var kul att jag sjöng en Lili & Susie-låt som gav dem flashbacks från barndomen.

Vaktmästaren sa något i stil med: "Jag trodde aldrig att jag skulle krama dig, men du ska få en kram för att du är så duktig." Min engelskafröken sa att hon inte förstod vad jag gjorde på skolan. Hon tyckte att jag skulle sluta och satsa på musiken på heltid. "Du hör inte hemma här. Du ska stå på scen!"

Jag blev så rörd att jag nästan började gråta.

24 november, 2004

Koll på musik

Den bästa singeln just nu är helt klart Kylie Minogues "I Believe In You". Den är precis lika underbar som hennes tidigare singlar. Håll utkik efter hennes nya samlingsplatta "Ultimate Kylie". Den innehåller alla hennes hits sedan det coola åttiotalet.

Lena Philipssons senaste album tog mig med storm. Med det underbara synthsoundet tog hon oss tillbaka till åttiotalet för att sedan kasta oss in i framtiden. Tjejen som gav oss oförglömliga hits som "Dansa I Neon" visar att erfaren fortfarande är bäst. Jag såg även hennes konsert på Cirkus i Stockholm där hon verkligen imponerade. Vilken röst, vilken scenvana och vilken humor! Min favoritlåt på nya albumet är "Det Nya Europa".

Sedan har vi Dhani från A*Teens som har överraskat med solosingeln "Girl Talk". Fortsätter han så här kommer han att gå långt. Maja Gullstrand från "Fame Factory" har äntligen släppt sitt debutalbum "Hemligheter". Det är helt klart en bra avslappningsskiva även för oss som i vanliga fall inte lyssnar så mycket på jazz.

Sångerskan Izabelle har släppt en svensk version av Ankie Baggers klassiker "People Say It's In The Air", men tyvärr låter den lite för tom och känslolös. Jag vill hellre att den underbara fröken Bagger gör comeback. Trots att hon inte var först med att göra låten känd så har hon helt klart gjort den bästa versionen.

Dessutom är jag lite besviken på Shirley Clamp. Hon imponerade verkligen på mig i Melodifestivalen 2004 med sin underbara röst och. Men vad har hänt efter det? Alla hennes singlar låter ju likadana och inte speciellt bra är de heller. De är snarare tråkiga. Jag hoppas att hon byter låtskrivare snart. Vi gillar dig, Shirley, men du måste göra något åt låtmaterialet. Damlandslagets låt "Champions" är dock ett undantag.

Bäst just nu:

Agnetha Fältskog - When You Walk In The Room (SoundFactory Radio Edit) Alcazar - Physical
Britney Spears - My Prerogative
BWO - Conquering America
Dannii Minogue - Come And Get It
Darren Hayes - Popular
Dhani - Girl Talk
Elin Lanto - I Won't Cry
Emma Bunton - Maybe
Fabrizio Faniello - I'm In Love (The Whistle Song)
Geri Halliwell - Ride It
Kylie Minogue - I Believe In You
Lena Philipsson - Lena Anthem
Lisa Scott-Lee - Get It On
Nina & Kim - Universe Of Love
Shirley Clamp - Champions
Tess - The Second You Sleep (I Stay To Watch You Fade Away)

Vintermode

När kylan slår till är det skönt att vara både praktiskt och snyggt klädd. Jag tycker att denna årstid är den roligaste att shoppa accessoarer till. Köp söta, charmiga, fluffiga och varma vantar, handskar, halsdukar och mössor. Något som också är helt rätt just nu är härliga vinterjackor i päls. Fusk förstås, vi tänker på djuren.

Dessutom har jag ju köpt ett par fluffiga moonboots som är ett av årets bästa köp. De kommer jag inte att släppa taget om i första taget. De passar perfekt till min fuskpäls.

Nya filmer

Vad passar bättre i höstmörkret än skräckfilm? Jag kan verkligen rekommendera att ni tar med några vänner på bio och ser "Strandvaskaren". Även om filmen ibland känns lite för amerikaniserad så har den något speciellt, något bara en svensk skräckfilm kan ha. Jenny Ulving, känd från nittiotalssåpan "Vänner Och Fiender", är min favorit i filmen. Hon har verkligen vuxit som skådespelare.

Sedan måste jag varna er för filmen "The Terminal". Den är ett riktigt sömnpiller! Inte ens Catherine Zeta-Jones kunde rädda den. Anledningen är den urtråkiga Tom Hanks och den sega handlingen. Filmen hade kunnat bli så mycket bättre.

"The Day After Tomorrow" är inte heller ett måste att se. Jag gillar katastroffilmer och många av scenerna är riktigt effektfulla, men tyvärr känns det som om något fattas. Kanske beror det på att Empire State Building inte förstörs? Det är ju ett måste i filmer som denna.

Dokusåpor är ute

Dokusåpavågen har sedan länge börjat avta, men trots det spyr svenska TV-kanaler ut en massa skräpprogram som försöker överträffa varandra. Jag minns när fenomenet var nytt och jag följde de första säsongerna av "Robinson", "Baren" och "Big Brother". Den tiden är över och nu gäspar jag åt alla dessa B-kändisar.

Jag saknar gamla svenska såpoperor som "Vita Lögner", "Vänner Och Fiender", "Tre Kronor" och "Rederiet", med skådespelare i stället för pajasar som Naken-Janne och Robinson-Robban. "Club Goa" är TV3:s nästa projekt där gamla dokusåpakändisar ska tävla mot varandra. Men vad folk än säger så är dokusåpakändisar INTE förebilder för dagens ungdomar. De är snarare skräckexempel för hur man inte vill sluta.

19 november, 2004

Lena Philipsson-konsert på Cirkus

I söndags åkte jag till Stockholm och träffade min kära vän Henri. Efter en sväng på centrum tog vi en fika med min söta nätkompis Jenny S. inne på Gallerian. Henri och jag flummade precis som vanligt och det är ett under att Jenny inte blev bortskrämd. Vi träffade även Henris söta vän Natassia som jobbar på caféet. Hon bjöd oss till och med på en bulle och ett par kramar. Efter fikat följde vi Jenny till tåget och jag fick skriva autograf.

Sedan begav vi oss till Åhléns City där vi träffade vår åländska kompis Tomas och hans mamma Lena. Vi åkte tillsammans ut till Cirkus där Lena Philipssons konsert ägde rum. Jag hade min nya, rosa tröja på mig och mitt rosa, glittriga läppglans. Lena var lika bra som alltid. Det var helt klart en av de bästa konserter jag någonsin har varit på. Hon har en underbar röst och en klockren humor. Jag är så glad att hon har gjort comeback! Melodifestivalen var verkligen rätt val för henne.

Efter konserten hämtade pappa upp oss och vi åkte in till centrum igen. Vi gick på Henris och min favoritbar på Hotell Royal Viking och tog ett par drinkar. Micke dök också upp för att umgås med oss. Det var en lyckad dag och jag vill ge en stor puss till alla som förgyllde den!

Shopping, insändare och åttiotalsdisco

Jag kom precis hem efter en riktigt lång shoppingrunda. Jag har köpt ett par svarta, fluffiga moonboots, en stor, vit, fluffig kudde, ett par svarta, fluffiga vantar, två par byxor och fyra tröjor. Ni må tro att det känns i ryggen efter alla kassar jag har burit. När vi skulle handla mat på hemvägen så glodde folk på mig. Vad är det för fel med att bära omkring fem olika shoppingkassar inne på ICA?

Min insändare om homosexualitet har blivit publicerad i det senaste numret av musiktidningen OKEJ, och de länkar dessutom till min hemsida! Jag blev så glad när jag fick höra det. Dessutom är min idol Samantha Fox med i samma nummer eftersom hon har spelat in en ny version av sin hit "Touch Me" tillsammans med Günther.

Såg ni förresten programmet "Samantha" på ZTV? Där fick man bland annat se klipp med Samantha Fox, Sabrina, Ankie Bagger, Pernilla Wahlgren, Lili & Susie och Sandra. Jag spelade förstås in det. Nu har jag ännu mer material till min åttiotals-DVD.

Här där jag bor ser det numera ut som ett julkort. Allt är vitt. Visst, det är jobbigt med kylan, men det är otroligt vackert. Dessutom så får jag ju chansen att använda mina nya vinterkläder.

Puss och kram!

12 november, 2004

En rosa enhörning

Jag har umgåtts en hel del med Catrine som går i min klass. Hon har en massa inspelade videoband från åttio- och början av nittiotalet som jag har fått låna. De är fyllda av videor med mina idoler, till exempel Lili & Susie, Kim Wilde, Sinitta, Ankie Bagger, Sonia, Tone Norum, Samantha Fox och så vidare. Jag har dessutom fått tag på musikvideor med Mandy Smith, så om ett par veckor ska jag sammanställa en DVD av alla klipp. Det känns tryggt att bevara dessa skatter.

Jag har förresten köpt alla avsnitt av "Helt Hysteriskt" på DVD. Patsy och Edina är helt enkelt så galna att man inte kan få nog av deras "Sweetie, darling" och "Yeah, cheers, thanks a lot". Jag har även köpt en söt, rosa enhörning på Åhléns. Jag och Jenny har spanat in den ett par gånger och jag föll pladask. Den var rätt dyr, men eftersom den är både rosa och glittrig så var det värt det. Den gör mig glad, trygg och lugn.

Inget ont kan hända mig nu för jag har en rosa enhörning som skyddar mig!

Partybimbo

Jag har festat en hel del den senaste tiden. Först så var jag ut innan lovet med mina klasskompisar. Det var riktigt kul, så på lovet var vi ut igen. Det var jag, Jenny, Kennet, John, Marcus, Catrine, Mattias och Marcus finska vän som jag och Jenny envisades med att kalla Anders Johansson, eftersom han såg ut som honom.

Marcus kompis bjöd oss på något att dricka och vi vinglade till Princess där vi fortsatte att festa. Mattias ville dessutom dansa med mig hela tiden. Det var riktigt mysigt faktiskt. Han är så romantisk, för att vara hetero.

Den natten sov Catrine över hos mig och jag drömde en massa galna drömmar. Den ena drömmen innehöll alla som jag hade festat med. Vi irrade omkring i Sandviken och besökte platser som jag tidigare har besökt, fast endast i mina drömmar. Jag drömde att jag blev medvetslös, jag tror till och med att jag dog, vilket var läskigt.

En annan del av drömmen gick ut på att hela min skola bodde på en jättestor färja där vi alla hade egna hytter. Mattias hade vunnit en tävling och fick dyka från båten. Jag, som i drömmen var förälskad i honom, oroade mig för att något skulle gå fel.

Den tredje delen av drömmen handlade om att min klass besökte ett bibliotek där vi pluggade. Det förvandlades sedan till ett stort varulager där jag flög omkring och tittade på en Marilyn Monroe-utställning. Det där med drömmar är något speciellt för mig. De håller sig kvar i mina tankar långt efteråt.

Dennis: "Jag gillar tandläkare. De vill alltid stoppa ner saker i halsen på mig."

I onsdags frågade min heterofjolla Mattias om jag ville hänga med honom och Jonas ut på krogen efter skolan. Jag hade glömt mina pengar hemma så jag tackade nej, men då erbjöd han sig att bjuda. Det tackade jag självklart inte nej till! Det var riktigt trevligt att umgås med mina kära heteropojkar!

26 oktober, 2004

Hångel med hetero-Mattias

Gårdagen började riktigt dåligt, men sedan gick jag och bowlade med klassen, vilket fick mig på lite bättre humör. Efteråt åkte några av oss till Sandviken där vi försökte hitta kläder åt Hetero-Mattias. Jag, Jenny, Mattias, Catrine och Veronika hamnade på Café Fredos och tog ett par drinkar. John dök också upp och efteråt gick alla hem till Jenny.

Just nu sitter vi i skolans datorsal och är bakfulla. Men vi hade riktigt kul i alla fall. Dessutom så kysstes jag och Mattias! Ja, ni hörde rätt. Så mycket var det med den homofobin. Han sa att jag kysstes bra och att jag är den snyggaste bög han känner. Jag tar det som en komplimang, även om jag nog är den enda bög han känner. Men det var precis vad jag behövde, någon som fick mig att känna mig trygg.

22 oktober, 2004

"It's gotta be a strange twist of fate"

Jag har precis packat färdigt och ska snart sova. I morgon ska jag och Diana till Ljusdal på fest hos Stina. Hon har fyllt år så vi ska fira henne i efterskott. Det ska bli kul! På söndag kommer Mr. H till Gävle igen så att vi kan umgås lite mer. Det ser jag verkligen fram emot.

På måndag ska vi ha friluftsdag med skolan. De flesta ville åka till badhuset, men jag övertalade dem att åka och bowla i stället. I veckan övade vi förresten till vår pjäs "Gayarella". Jag spelar den homosexuelle prinsen och Thina spelar den butchiga flatan Askungen. Hela pjäsen ska spelas på engelska och resultatet kommer att bli riktigt intressant. Speciellt när vi alla är så överdramatiska.

18 oktober, 2004

"Trettio fördelar med att vara tjej"

Jag bara måste klaga på något jag nyligen läste i en blogg: "Trettio fördelar med att vara tjej". Är det bara jag som inte tycker att dessa skämt är speciellt underhållande längre? Det känns så nittiotal och passé att vara rolig på killars bekostnad.

Nej, sådant är bara fånigt och precis lika ointressant som killars nervärderande skämt om tjejer. Kom med något som inte tjatades ut 1995. Jämställdhet ska det vara!

Vila i frid, Janet Leigh

För någon vecka sedan avled skådespelerskan Janet Leigh. Det är så sorgligt. För er som inte känner till henne kan jag berätta att det var hon som spelade Marion Crane i Alfred Hitchcocks klassiker "Psycho" från 1960. Den omtalade duschscenen kanske väcker ert minne?

Skräckfilmsfans känner henne även som mor till "Halloween"-stjärnan Jamie Lee Curtis, samt som hustru till Tony Curtis från "I Hetaste Laget". Janet Leigh var en av dåtidens vackraste skådespelerskor och minst lika talangfull. Må hon vila i frid.

Bimbo på dejt

I går var jag äntligen på dejt med Mr. H. Det var mysigt och jag är glad över att ha träffat honom. Vi fikade, gick på bio och åkte en himla massa hiss. Mr. H är söt, mysig och pratar skånska, vilket alltid är ett plus. Vi ska träffas fler gånger och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge. En sak är dock negativ och det är att han tvingade med mig på McDonald's.

I lördags var jag på farmors sjuttiofemårskalas som anordnades på Strandbaden i Årsunda. Det är alltid lika trevligt att träffa henne, men vissa av mina andra släktingar är rätt jobbiga. Någon frågade mig om jag också lekte med bilar när jag var barn. Då svarade jag bara: "Nej, jag lekte mest med Barbie."

Snacka om att vissa person blev stela efter det.

09 oktober, 2004

Gamla barnprogram

Minns ni alla dessa tecknade barnprogram som man såg när man var liten? Alla dessa sjuttio-, åttio- och nittiotalsklassiker är så vackra och magiska på något vis. Kanske är det nostalgi som spökar.

Jag talar om "My Little Pony", "Scooby-Doo", "Beverly Hills Teens", "Rainbow Brite", "Dr. Snuggles", "She-Ra", "Bumbibjörnarna", "Captain Planet", "Familjen Flinta", "Ducktales", "Dungeons & Dragons", "Turtles", "Candy Candy", "Maxie's World", "He-Man", "Sandy Bell", "Familjen Jetson", "Denver: The Last Dinosaur", "The Legend Of Zelda", "Captain N", "James Bond Jr." och många andra.

Det är nästan så att jag börjar gråta när jag tänker på dem. Fy, så sentimental och nostalgisk jag blev nu. Jag behöver en kram.

En vecka kvar

I fredags hade jag min muntliga redovisning om homosexualitet för klassen. Det gick faktiskt bra! Först så fick alla gå och titta på min utställning som innehöll egna texter, citat av homofobiska kristdemokrater, erotiska bilder och en gigantisk rosa penis i gips. Jag förvarnade dock synskadade Sören innan han rörde vid den, så att han inte skulle bli allt för chockad.

Sedan samlades alla i klassrummet och jag pratade i ungefär en halvtimme. Det var riktigt kul, speciellt eftersom jag helt och hållet improviserade och inte hade förberett något. Det blir roligare så.

Det är förresten många som har hört av sig och bett mig om ursäkt denna vecka. Det känns skönt. Jag tror att det lönar sig att vara ärlig och tala om när man blir sårad. Det är lika bra, för om de som varit elaka tänker efter så inser de förhoppningsvis att de måste be om ursäkt. Jag har faktiskt förlåtit de flesta av dem.

Och så är det snart bara en vecka kvar tills jag får träffa Mr. H. Jag är fortfarande nervös och jag hoppas på det bästa. Ni får hålla tummarna nästa söndag tycker jag.

05 oktober, 2004

Tillbaka i skolan

I dag började jag skolan igen. Det var första gången sedan jag blev sjuk och jag hade verkligen saknat mina klasskompisar. De hade tydligen saknat mig också, så vi hade kramkalas. Det första jag fick höra var att jag skulle redovisa mitt arbete om människovärde i dag. Eftersom jag i princip kom direkt från sjukhuset så kände jag mig inte direkt förberedd och fick stå över.

Det roliga var att de hade ställt in en skön soffa längst bak i klassrummet, så när de andra redovisade så somnade jag i den. När John hade redovisat färdigt sa han: "Sovit gott, Dennis?" Jag hade tydligen snarkat lite också. Snacka om pinsamt. Men det känns i alla fall toppen att vara tillbaka.

Det var nog bara jag som grät i dag till sista avsnittet av "Beverly Hills 90210". Men man har ju sett karaktärerna växa upp under tio år, så de har ju blivit en del av vardagen. Men som tur är har jag fortfarande avsnitt av "Melrose Place" kvar.

Om två veckor ska jag dessutom träffa Mr. H som jag har snackat mycket med den senaste tiden. Jag är fruktansvärt nervös, men hoppas att det ska gå bra. Det liksom pirrar i magen när jag tänker på honom. Jag är lite rädd. Men på ett bra sätt... tror jag.

I övrigt så vill jag som vanligt hälsa till mina älskade vänner och alla andra som skriver söta och snälla meddelanden till mig. Nej, nu ska jag gå och lägga mig. God natt!

30 september, 2004

Inlagd på sjukhus

Jag sitter just nu i datasalen på Gävle sjukhus och skriver till er. Men oroa er inte! Jag har mått rätt kasst den senaste veckan. I går åkte jag och mamma till akuten där jag fick vänta i sex timmar innan jag äntligen fick komma upp på avdelningen.

Jag gillar sköterskorna som jobbar här för de alltid är så snälla och glada. De gav mig dropp och har stuckit en massa i mig, men jag är glad ändå. Jag kom in på rummet ganska sent på natten och hälsade på min rumskamrat. Han heter Albert, är åttionio år gammal och bor i Gävle.

Albert är verkligen rolig att prata med. Han berättade en massa saker som har hänt honom genom åren. Hans fru dog nyligen men han är glad för att hon i alla fall inte behövde lida. Dessutom cyklar Albert till sin sommarstuga dagligen. En riktig hurtbulle.

Han tog dock i lite för mycket denna gång och fick tvingas till sjukhus. Han är så söt och vill helst inte ta emot hjälp. Jag tror att det är hans stolthet som spökar. Natten gick väldigt bra, jag sov rätt bra till skillnad från stackars Albert som knappt sov en halvtimme.

Vi har pratat en massa i dag också, och han har inga problem med min sexuella läggning. Det är så härligt att träffa en nittioårig man som tycker att homosexuella ska bli behandlade som alla andra. Jämfört många fjortisar i min ålder är Albert en riktig Moder Teresa.

På grund av droppet så fick jag inte äta något i går, men i dag fick jag börja med flytande föda. Ni må tro att jag blev glad när systrarna kom in med soppa. Mamma hälsade på i dag. Hon hade köpt med sig fyra söta Nalle Puh-vykort och frimärken som jag ska skicka lite senare i dag.

Mamma följde med mig till biblioteket, vilket tog en lång stund eftersom vi gick vilse. En kul sak är att jag sitter vid exakt samma dator som när jag var inlagd förra året. Mina användarnamn står kvar både på Lunarstorm och Qruiser, vilket tyder på att dessa sidor inte är speciellt populära här.

Så ta och läs min blogg från i går medan ni väntar på kommande inlägg, eftersom det antagligen är mer underhållande. Vi får se hur länge jag blir kvar här. Jag vill även hälsa till alla mina vänner att jag älskar er!

29 september, 2004

Mycket att göra

Denna vecka har jag varit sjuk så jag tar och berättar lite om förra veckan istället. I tisdags var min artikel om homosexualitet med på Lunarstorms nyhetssida. De mailade mig senare och talade om att över sju tusen personer hade läst krönikan. Det känns underbart!

Samma dag följde jag med min klasskompis Veronika till Sandviken för att hjälpa henne köpa en CD-spelare. Jag tyckte synd om henne som bor på skolans trista internat, så jag tänkte att lite musik skulle pigga upp. Hon köpte en CD-spelare och fick några skivor av mig att spela. Vi har ju samma musiksmak.

I onsdags hade vi utflykt i skogen med skolan. Det var faktiskt roligare än det låter. Vi delades in i olika lag och skulle tävla mot de andra lagen i olika uppgifter på vägen till vårt mål: skidstugan. I vårt lag var det fyra från allmänna linjen, två tjejer från dramalinjen och fem äldre damer från hantverkslinjen. Det är nog bara jag som sminkar mig för att gå ut i skogen. Men jag ser det som ett sätt att underhålla de andra.

Jag hittar nästan alltid samtalsämnen, oavsett vem jag snackar med. Det blev åttiotalsmusik med Catrine när jag fick veta att hon var tonåring på åttiotalet. Sedan blev det Marilyn Monroe, Audrey Hepburn, Bette Davis och Ingrid Bergman med de äldre damerna, som för övrigt var dubbelt så hurtiga som oss ungdomar. Skäms på oss!

I torsdags kväll åkte jag och pappa till Gävle och träffade fotografen Marie Larsson som tog en massa bilder av mig. Det var kul och hon hade verkligen humor. Efteråt gick vi igenom bilderna och hittade en som vi troligtvis ska använda till mitt singelomslag. Jag ska träffa Marie igen om ett par veckor och ta ännu fler bilder.

Just ja! När jag såg på TV här om dagen så insåg jag att Andreas Lundstedt är väldigt lik Christer Sjögren. Är de släkt?

20 september, 2004

Mina små grisar

Jag ber om ursäkt för att det tar sådan tid för mig att besvara era mejl just nu. Jag får rätt många så det är en del att göra. Häromdagen hade jag fått hundra meddelanden på en och samma dag! Jag blir jätteglad för alla brev, men det kan ta ett tag för mig att svara. Ni får inte tro att jag har glömt bort er eller så. Ingen risk. Ni är ju mina rosa, små grisar!

I dag var jag in till Sandviken och blev intervjuad av den mysiga journalisten Marica på Annonsbladet. Hon hade läst min insändare om homofobi och ville göra ett porträtt av mig angående det, samt om min musik. Jag var där i kanske en timme och blev intervjuad. Jag har inte haft så kul på länge. Vi skrattade och diskuterade allt från sex till Lili & Susie. Jag blev fotograferad till artikeln som kommer att publiceras tillsammans med min insändare om Pride.

Puss och kram!

Gipspenis

De senaste veckorna på skolan har varit väldigt händelserika och roliga. Jag älskar min skola, min klass och mina lärare! Att börja på folkhögskola är bland det bästa jag har gjort. Jag har dessutom startat en egen kurs som heter "Alternativ kreativitet". Den går ut på att man får teckna, skriva och jobba med kreativa saker. Jag fick ihop över tio elever så nu har jag gått och blivit lärare.

I söndags kväll anordnade jag skräckfilmskväll på skolan då vi såg nyinspelningen av "Motorsågsmassakern". Det var riktigt mysigt faktiskt. Det är alltid lika roligt att se folk hoppa till, speciellt när man själv vet vad som kommer att hända i filmen.

Madde: "Det är en epidemi, jag säger bara det! Innan man vet ordet av så har alla förvandlats till sådana där lespiskiteter och bögeriare!"

I skolan arbetar vi med människovärde som tema och då skriver jag om diskriminering av homosexuella. Vår lärare ville att vi skulle göra något i gips, så att en synskadad elev ska kunna få känna sig till vad vi har gjort. Jag tog en kondom som jag blåste upp, gipsade och sedan målade rosa. Den blev riktigt fin om jag får säga det själv.

Jag har även pratat ut med en kille i parallellklassen som hade uttalat sig homofobiskt och använt mig som exempel. Jag konfronterade honom och han skämdes. Han sa att han själv ogillar sina åsikter och vill försöka ändra dem. Jag gav honom en kram vilket gjorde honom riktigt skakis. "Det var väl inte så farligt?", frågade jag. Modigt av honom att våga erkänna sina fördomar i alla fall.

15 september, 2004

Vad är Pride?

I somras var jag och mina vänner på Pridefestivalen i Stockholm. Denna årliga kärleksfestival för homo-, bi- och transpersoner har anordnats sedan 1998 och blivit populärare för varje år. Jag har funderat en hel del på vad det här med Pride innebär för mig och jag vill gärna dela med mig av mina tankar.

Sedan jag för fyra år sedan kom ut som homosexuell har jag mognat oerhört. Jag känner mig mer nöjd med mig själv och trivs med tillvaron. Min familj tog det inte så bra i början, men nu har de inte längre några problem med min läggning. I början oroade sig pappa för att jag skulle bli misshandlad om jag gick ut med min läggning.

Jag svarade: "Pappa, folk blir misshandlade för en massa saker. Det har ingen betydelse vad man gör, man kan bli misshandlad ändå. Folk retar sig på allt. Jag blir hellre misshandlad för att vara mig själv än för att låtsas vara någon annan. Enda sättet att få folk att sluta vara fördomsfulla är att inte gömma sig. Om vi ska kunna ändra samhället måste vi våga vara oss själva."

Jag har alltid gillat raka och ärliga människor. Det värsta som finns är folk som snackar skit. Därför tycker jag att det är kul när heterosexuella kommer till mig och ställer frågor. Det har även hänt att heterokillar sagt till mig att de har homofobi, men bett mig om hjälp till att ändra uppfattning.

Det är ganska vanligt att heterosexuella killar är emot just homosexuella killar. Jag vet inte riktigt vad det beror på men jag antar att de är osäkra på sin egen läggning, eller så är de allmänt rädda för saker de inte har tillräckligt med kunskap om.

Många killar vågar inte närma sig mig av rädsla för att jag ska stöta på dem. De tar för givet att bara för att man är bög så stöter man på allt som rör sig av det manliga könet. Är inte det rätt fåfängt? Även bögar har platoniska förhållanden med andra killar, tro mig.

Vissa säger att homosexualitet är onormalt, att det strider emot naturens lagar. De säger ofta att människan är född med instinkten att fortplanta sig. Men bara för att man är heterosexuell så betyder väl inte det att man vill skaffa barn? Och det existerar dessutom homosexualitet i djurvärlden.

Många använder religion för att göra homosexualitet till något syndigt. Om det finns en Gud och han är god så älskar han alla människor. Min farmor är rätt religiös och hon kommer ofta till mig och berättar att de brukar diskutera homosexualitet i hennes kyrka. Hon visar tydligt att hon inte har några problem med det. Jag är stolt över henne.

Jag kan inte förstå hur folk orkar engagera sig i andra människors privatliv. Varför såra och trakassera folk för att de inte är som en själv? Även om man nu har problem med homosexuella tycker jag att man kan hålla det för sig själv, eller åtminstone vara öppen för att ändra åsikt.

I början tyckte jag att det var lite konstigt med en särskild festival för HBT-personer, att det kanske skulle göra glappet mellan HBT-personer och heterosexuella större. Jag tänkte att det skulle verka lika underligt om man hade en festival för heterosexuella. Jag ändrade dock uppfattning. För precis som de flesta minoritetsgrupper är även HBT-personer ofta utsatta för trakasserier och hot.

För mig är Pride en stor kärleksfest där HBT-personer möts tillsammans med heterosexuella och har kul. Det är en festival som får oss som tillhör denna minoritetsgrupp att visa att vi vågar vara oss själva och att vi vägrar tryckas ner. Jag hoppas att vi framöver kommer att bli allt mer öppna för saker som inte följer normen. Det viktigaste är ju trots allt att vi respekterar varandra.

06 september, 2004

Söta killar på skolan

Jag har aldrig gått på en så bra skola som nu. Folkhögskola passar mig perfekt och har en attityd som alla skolor borde ta efter. Att se till individen och låta eleverna ta saker i egen takt ökar självkänslan, samt respekten mellan lärare och elever.

Det händer en hel del knäppa saker i vår klass. I dag har jag lärt mig att Marielle älskar sitt kön och att Stefan förväntar sig att få ligga med alla han har snackat sex med. Nja, riktigt så seriösa var de inte. Dessutom finns det en hel del söta killar på skolan. Tyvärr så har de visat sig vara heterosexuella, men man kan ju inte få allt. Jag behöver faktiskt fler platoniska killkompisar, så det känns bra.

Jag fick förresten riktigt bra poäng på mitt engelskaprov, och hamnade i den svåraste gruppen som främst består av konversation. Förra veckan kom min blivande engelsklärare Martha in till klassen och pratade med mig. Hon hade läst min uppsats och undrade om jag hade engelsktalande föräldrar, eftersom hon inte hade läst många uppsatser skrivna av svenskar som var lika bra som min. Det kanske låter som skryt, men jag blev jätteglad!

Nej, nu har jag inte tid att sitta här längre, jag har faktiskt ett liv. Man kan ju låtsas i alla fall. Förresten, Michael Pitt från "The Village" är en av världens sötaste skådespelare. Kolla i hans sorgliga ögon, pojkaktiga ansiktsdrag och fylliga läppar!

22 augusti, 2004

"We can do the impossible"

Så har jag klarat av första veckan på folkhögskola. Jag var extremt nervös kvällen innan, men allt gick bra! Den enda från min gamla klass – prova på-kursen jag gick i våras – var John, och det känns skönt att ha honom i klassen. Det är dessutom kul med lite fler killkompisar eftersom jag mest känner tjejer.

En tjej i klassen heter Veronika och kommer från St. Petersburg. Jag tänkte vara trevlig och fråga henne om hon känner till den tyska sångerskan Sandra. Som tur var gjorde jag inte det. Jag fick veta i tid att St. Petersburg faktiskt ligger i Ryssland. Vilken usel koll jag har på geografi. Skäms på mig.

Förresten så höll jag på att skratta ihjäl mig när en lärare höll tal. Han flåsade exakt lika mycket i slutet av varje mening som Madde gör när hon härmar Göran Persson. Jag fick stålsätta mig för att inte bryta ihop. Men trots detta så trivs jag bra på skolan och med klassen. Det här kommer nog att bli bra.

Jag måste bara tala om att jag shoppade en hel del skivor i veckan. Jag vet att ni inte är förvånade, men jag fick till exempel tag på en CD-singel med Ankie Bagger och en maxi-CD med Madonna som jag vet kostar över hundra spänn på vissa ställen i Sverige. Jag fick den för femton spänn. Bonus!

Vi avslutar med en låttext som Madde har skrivit och tillägnat mig:

"Det var en Esther kåt på Sara, å Pats med en tiara. Esther vill ha bättre sömntablett men det är inte så jävla lätt, Pats vill ha banan hela dan. Esther å Pats är man å fru. Pats, du är min älskling, kära du."

15 augusti, 2004

Furuvik och kärt återseende

I onsdags åkte jag, mamma, mormor och farmor till Furuviksparken. Det är en djur- och nöjespark som ligger en bit utanför Gävle. Vi åkte alltid dit när jag var barn och nu var det kanske fem år sedan vi var där senast. Det var väldigt mysigt att spendera en hel dag med mina damer.

Mormor mår ju inte så bra för tillfället så vi lånade en rullstol åt henne. Den skjutsade jag omkring henne i hela dagen. Snacka om att jag fick motion! Jag och mormor tvingade med nervösa farmor i pariserhjulet, men när vi väl hade kommit i gång så tyckte hon att det var riktigt kul. Det vill jag göra om snart!

Micke: "Jag har satt på kaffe. Koffeinist är jag."
Dennis: "Jag hämtar min tandborste. Hygienist är jag."

I dag åkte jag in till Sandviken och tog en fika med min kompis Anna W. Hon bor nere i Göteborg nu för tiden, så vi kan tyvärr inte ses så ofta. Vi lärde känna varandra redan på mellanstadiet då vi hade franska ihop och klickade direkt. Det var så kul att träffa henne igen! Vi fikade på Café Fredos och sedan satt vi i gräset utanför Sandvikens kyrka och pratade om allt mellan himmel och jord.

Anna och jag har alltid varit ett bra team och kommer riktigt bra överens. Jag gav henne ett kort eftersom hon snart fyller tjugo, och hon hade med en liten present åt mig också, fast det var länge sedan jag fyllde år. Det var riktigt sött! Jag hoppas att vi kan ses snart igen för jag saknar att ha henne i mitt liv.

10 augusti, 2004

Cityfesten 2004

Jag har varit på Cityfesten inne i Gävle. Den första dagen så träffade jag min kära chattkompis Kenny G, hans flickvän Miriam och syster Sabina. Det var väldigt kul att träffa dem och jag blev kallad en massa knasiga saker, till exempel julgran, packåsna, katt och ballong. Senare på kvällen så dök underbara Madde upp.

Dennis: "Han kommer från Skellefteå, i Västmanland. Eller Västerbotten kanske det var. Äsch, båda två börjar ju på Väst."

Nästa dag åkte Madde och jag in till Gävle igen och åt på en restaurang där de hade karaokekväll. Vi skrattade oss igenom ett par nummer och vräkte i oss den goda maten. En tjej kom fram till mig och gav mig en kram. Jag frågade om jag kände henne och hon sa: "Nej, är du gay?"

Jag svarade ja och hon blev jätteglad. "Jag har alltid velat ha en bögkompis!" sa hon. Jag svarade att hon kunde få bli min vän och lämnade min e-postadress. Det var en rätt söt och rolig upplevelse. Eftersom ingen nöp mig i rumpan under hela kvällen så fick det bli min räddning ha ha!

Under båda dagarna var jag klädd i mina favoritbyxor, rosa näthandskar, rosa scarf, rosa keps, tight T-shirt och en massa smink och ansiktsglitter. Jag såg verkligen jättebögig ut och trivdes bra med det. Många tittade och gjorde diverse miner, men då log jag bara åt dem och gav dem en slängkyss. Jag klär mig i det jag gillar.

Dennis: "Ge mig någon cider och en mensvärkstablett så är jag i gång!"

Gud, så många brev jag har fått på Lunarstorm och Qruiser! Det är lika bra att börja svara på dem om jag ska få sova i natt. Men kul är det, så fortsätt gärna att skriva. Förresten, jag vill hälsa till min nätkompis Max som jag i torsdags spenderade en trevlig dag tillsammans med i Sundsvall av alla ställen. Sist, men inte minst, tack till kära Sven för det fina kortet jag fick i dagarna!

Stockholm Pride 2004

Mellan fredagen den 30 juli och måndagen den 2 augusti var jag och min kära vän Madde i Stockholm och flummade runt. När vi kom till Stockholm så möttes vi av min vän Micke som blev vår guide under besöket. Det hände så mycket under Pride men jag orkar inte nog inte skriva om precis allt.

Kommer vi någonsin att glömma godbitar som mannen som glodde på mig när jag sminkade mig eller när jag, Henri, Madde, Micke, Natassia och Lars pimplade rosa champagne medan vi tittade på Prideparaden? Vi kommer nog alla att minnas en berusad Madde, Mickes sångnummer och när vi hjälpte den något berusade Jonny att hitta hem.

Maddes beskrivning av en butchflata, mina obefintliga geografikunskaper, Henris Carolaimitationer, när Micke muckade med en viss B-kändis, allt hångel och folks blickar på min klädsel är ju andra höjdpunkter.

På söndagen hölls hela Pride på Gröna Lund som avslutning. Jag, Madde och Micke drog dit och Madde och jag köpte förstås åkband. Sedan skrattade vi och skrek oss igenom den ena efter den andra karusellen. Roligast hade vi på Piratskeppet som gav oss en orgasmliknande känsla. Berg- och dalbanan och Lustiga huset var andra favoriter.

Jag blev dock lite illamående, men efter vila och mat så var jag på benen igen. Vi träffade även mina nätkompisar Joy, Micke J och hans pojkvän Jimmy. Och så får vi ju inte glömma min kära vän Tina som vi hade väldigt kul tillsammans med.

Henri: "Jag är inte bara homosexuell, Carola och rysk lyxhora. Jag är hyttvärdinna också."

Jag är så förälskad i slush, om ni vet vad det är. Det är en slags drink med små isbitar i och olika smaker. Det finns med fruksmak och även med vanilj som är min favorit. De innehåller lite fett och är obeskrivligt goda. Så det var var jag hällde i mig hela dagen.

Dessutom fick jag en så fin tygposter med Agnetha Fältskog av Henri. Det var sådana de använde i skyltfönstren för att göra reklam för hennes comebackalbum "My Colouring Book". Jag gick omkring med den i väskan och petade på folk. Jag fick även en sen tjugoårspresent av min norrländska vän Patric. Det var en rosa mjukiskanin och en neonrosa keps som kom att bli väl använd.

Dennis: "Is that Agnetha or are you just happy to see me?"

Som vanligt såg vi en hel del kändisar på Pride, både på och av scenen. Några av dem var Alcazar, Ruslana, Afro-Dite, Miio, Babsan, Arena Sweden, Jonas Hedqvist, Pekka Heino, Maja Gullstrand och Mark Levengood.

Bäst var i alla fall den underbara electrogruppen Pay TV som med sina coola låtar och sin jättehit "Trendy Discotheque" tog Pridescenen med storm. Jag älskar dem och blev så glad över att de framföra ett par nya låtar också! De var mina absoluta favoriter i Melodifestivalen och hoppas på att få höra ännu mer av dem framöver.

Henri: "Det var en ram med Jesus eller Josef eller något djävulskap."

Jag vill tacka alla fina vänner som jag träffade under Pride, ni är helt enkelt underbara och jag älskar er alla. Jag har dock insett att man inte kan lita på vissa killar, men varför hänga läpp för det? Bort med dem helt enkelt. Förresten, påminn mig att aldrig någonsin bo på ett vandrarhem igen. Gustaf af Klint var ingen höjdare.

25 juli, 2004

"I want to be alone"

Jag är i min egen lilla värld. Mamma bad mig ta ut soporna. Jag pratade i telefon samtidigt så jag tog på mig skorna och gick till postlådan. När jag kom fram och öppnade luckan så var postlådan tom. Då ropade mamma till mig från altanen att jag skulle ta ut soporna. Jag hade till och med glömt påsen ha ha! Dessutom frågade jag mamma tre gånger om hon kunde köpa vattenmelon och tredje gången svarade hon: "Du har redan frågat det tre gånger och jag har sagt ja alla gångerna." Jag börjar nog bli senil.

Diana: "Jag har alltid gillat prinsessor. När vi var små och lekte så var jag alltid prinsessa och blev räddad."
Dennis: "Ja, jag med."

Dessutom ringde SIFO i dag och ville göra en telefonundersökning. I vanliga fall hade jag tackat nej och lagt på, men jag tyckte så synd om kvinnan som ringde att jag svarade på alla frågor. Det var riktigt trevligt, även om jag inte vet vilket elbolag vi har.

Dennis till Diana: "Det där ser ut som kloaken i 'Fredagen Den 13:e, Del 8'!"

I dag har jag sett "Grand Hotell" med Greta Garbo på DVD. Det är en fantastiskt bra film! Är ni avundsjuka nu? Jag är förresten beroende av Mildas vaniljvisp. Den är underbar och jag använder den till nästan all frukt jag äter. Jag kan verkligen rekommendera den.

20 juli, 2004

Två nätter i Göteborg

I morse vaknade jag på Hotell Mornington i Göteborg där vi har spenderat två nätter. I söndags packade vi ihop våra saker och förberedde oss för att lämna Höganäs. Det kändes lite sorgligt att lämna den fina sommarvillan, men det kanske blir fler besök?

Innan vi åkte så dök pappas jobbarkompis fru upp och ville hälsa. Hon är så söt och väldigt kort, så när jag gav henne en kram så sa hon: "Vad lång du är. Hur kan du hitta flickvän? Har du flickvän?" Jag svarade: "Nej jag är bög, jag tänder inte på tjejer." Hon svarade "jaha" och log lite generat.

När vi kom till Göteborg i söndags var det knappt några affärer öppna, så vi hade inte mycket att göra. Men det tog vi igen i måndags då jag shoppade två DVD-filmer och två CD-skivor. Jag köpte bland annat Linda Rosings debutsingel "Summer Love" som jag har roat mig åt hela natten.

Efter den fantastiska hotellfrukosten behöver jag nog inte äta något mer på en vecka. Det har varit en bra resa och jag har gjort en massa fynd. Vi har under resan sett ett par kändisar, eller vad sägs om Lasse Holm, Andrés Esteche, Siw Malmkvist, Magnus Becklund, Jan Malmsjö och Johan Ulveson? Ni dör säkert av avund.

På vägen hem stannade vi förresten till i Alingsås där jag hittade ännu en skivbutik. Jag köpte sex CD-skivor. Mamma älskar att gå på café så hon och jag tog en fika efter shoppingrundan. Skånska är förresten otroligt sexigt.

Ett stort tack för att ni har tagit del av min semesterdagbok. Ha en trevlig sommar så kanske vi ses på Pride!

17 juli, 2004

En trevlig dag i Skåne

I dag gick jag in till Höganäs och mötte upp mina nätvänner Eva och Piffling. Vi åkte hem till Evas dotter Zuzzys vänner där vi fikade och snackade ett bra tag. Sedan åkte vi till AG, ett stort varuhus, där jag köpte fyra DVD-filmer. Det var himla kul att träffa mina kära vänner och jag hoppas att det blir fler möten framöver.

På kvällen myste jag och mamma framför den svenska skräckfilmen "Det Okända" som jag köpte i går. Madde ringde också, vilket gjorde mig extra glad. Hon är ju min lilla japanska muffin med chokladglasyr på toppen. Jag fick även snacka med hennes kompis Therese.

Nej, man kanske ska ta och sova lite?

16 juli, 2004

Shoppat i Väla

I dag mötte jag en av mina allra bästa vänner, Sven, i centrala Höganäs. Han tog med mig till Väla, ett av Sveriges största köpcentrum, som ligger utanför Helsingborg. Han känner mig så väl. Jag köpte tre DVD-filmer och två CD-skivor. Sedan åt vi på en thailändsk restaurang innan vi återvände till Höganäs.

Dennis: "Du låter som en papegoja som hänger upp och ned och dricker saft genom urinröret."

Vi mötte upp mamma och Diana och begav oss sedan tillbaka till villan. Sven och jag åt en massa vattenmelon och pratade i timmar. Det är alltid lika mysigt att träffa honom! Han är nog den nätvän som jag har känt absolut längst och min familj tycker också väldigt bra om honom.

15 juli, 2004

Raggat gatumusikanter i Köpenhamn

Vi kom vi precis tillbaka till huset i Höganäs. Vi har spenderat två dagar i Köpenhamn, som ligger i Danmark för er som inte är så bra på geografi. Vi bodde på hotell en natt och har shoppat en hel del. Jag köpte tio CD-skivor och tre tröjor från Jack & Jones.

Jag fick förresten syn på en söt gatumusikant som sjöng och spelade gitarr på Strøget. I stället för att lämna pengar, som alla andra gör, så lämnade jag en lapp med mitt telefonnummer och e-postadress på. Dessutom skrev jag att jag tyckte han var söt. Han är säkert jättehetero, men skit samma. Jag fick mitt lilla roliga i alla fall.

Innan vi tog färjan över till Danmark i går så stannade vi till i Helsingborg där jag tog en fika med min kära vän Stalker-Anna. Det var så kul att träffa henne igen! Vi gick på ett mysigt café som jag redan längtar tillbaka till.

Förresten, känner ni till den supersöta sångaren Jon Nørgaard från Danmark? Antagligen inte, men jag har gillat honom ett bra tag nu. Jag köpte hans album "This Side Up" i Köpenhamn, med den härliga singeln "Right Here Next To You". Mums för honom!

13 juli, 2004

Kullaberg

I dag var hela familjen och handlade mat. Jag köpte vattenmelon förstås, och två DVD-filmer. Är ni förvånade? Sedan tog vi bilen till Mölle och det berömda Kullaberg. Det var obeskrivligt vackert där, som taget ut en gammal film. Jag hade min minidiscspelare med mig och lyssnade på Olivia Newton-John under tiden vi promenerade, så livet kändes som en musikvideo. Ja, jag är en nörd.

Madde ringde mig i går kväll, precis innan jag skulle sova. Tack och lov för det. Jag blir alltid lika glad av att prata med henne. Synd att det är så dyrt att ringa från mobilen, men vi har ju i alla fall SMS. Jag saknar henne redan.

12 juli, 2004

Semester 2004

Ja, nu är vi i Skåne på semester. Som tur var insåg jag att pappa har tagit med sig sin bärbara dator. så då kan jag ju blogga lite för att få tiden att gå. Det är längre till Skåne än vad jag tidigare trott. Snacka om att man blir uttråkad. Visst, vi har väldigt kul ihop, men att resa så långt kan sätta gemenskapen på prov.

Vi stannade till på en jättemysig restaurang nära Gränna där jag passade på att köpa lite polkagrisar och en DVD-film att fördriva tiden med. Resan gick lite snabbare efter att jag börjat titta på "Josie And The Pussycats". Tack och lov för min minidiscspelare så att jag kunde lyssna på Olivia Newton-John mellan varven.

Dennis: "Hur långt är det till Hö-hö-hö-dit-vi-ska?"
Mamma: "Hagaström?"
Pappa: "Höganäs."

Vi kom fram till Höganäs klockan nio på kvällen. Huset vi bor i är jättefint. Det är pappas jobbarkompis Rolands hus, en tvåvåningsvilla med många rum och ett underbart badkar. Det ligger nära havet och utsikten från balkongen är fantastisk. Men Höganäs är en liten ort och det finns inte mycket att göra. De har ingen telefon, så det blir svårt att ringa mina vänner.

Nej, jag ska nog klara det här. Helsingborg är inte så långt härifrån.

11 juli, 2004

Barnasinnet i behåll

Mormor har bott hos oss ett par dagar nu och det är alltid lika mysigt. Jag har tvingat henne att se på klassiska filmer med mig. Egentligen borde det kanske vara tvärt om, men icke. I fredags fick jag sju filmer på posten som jag hade beställt, jag får inte nog! I natt drömde jag förresten att jag målade mitt rum rosa. Är någon förvånad?

Madde: "Jag sitter och äter tårta med en hundraåring."
Mormor: "Tala om för henne att du ser på film med en sjuttioåring."
Madde: "Hon ser då inte ut som sjuttio i alla fall!"

Jag är för övrigt en rätt barnslig person. I går tittade jag på en "Teenage Mutant Ninja Turtles"-DVD. Snacka om nostalgi att återse min älskade barndomsidol April O'Neil igen. Jag fick förresten en lila T-shirt från min vän Lars häromdagen med texten "Sorry girls, I suck dick" på. Nu vet jag vad jag ska ha på Pride i år. Jag blev så glad för den!

Sexigaste kändiskillarna

Jag tänkte lista några av de sexigaste kändiskillarna genom åren. Listan innehåller allt från artister till skådespelare. Här är mina favoriter för tillfället:

1. Johan Östberg: Detta är den absolut sötaste killen i kändisvärlden. Han slog igenom i "Fame Factory" där han genast blev min favorit med sitt halvlånga hår och sin gulliga attityd. Att han verkar lite smått förvirrad gör honom bara sötare.

2. Ryan Phillippe: Ryan är en av filmvärldens absolut sexigaste killar. Hans läppar, ögon och haka går inte att motstå. Jag har dock bara sett honom i "54", "Jag Vet Vad Du Gjorde Förra Sommaren", "Gosford Park" och "En Djävulsk Romans" än så länge. Skäms på mig!

3. Ashton Kutcher: Ashton har det där pojkaktiga utseendet som jag gillar. Han spelar ofta smått förvirrad, men det är bara charmigt. Jag föredrar honom i "That '70s Show" där hans fumliga sätt gör honom supersöt.

4. Charlie Hunnam: Denna sötnos slog igenom som homosexuella Nathan i den populära TV-serien "Queer As Folk" 1999. Serien, som enligt mig är överskattad, var främst sevärd för Charlies skull. Speciellt alla heta sexscener.

5. Martin Rolinski: Martin är den söta sångaren i Alexander Bards nya grupp BWO. Hans ögon och läppar är inte att leka med. Någon mer än jag som minns när han var med i "Popstars" på Kanal 5?

6. Jason Lewis: Denna blonda gud har gästspelat i TV-serier som "Beverly Hills 90210", men är nog mest känd som Samanthas yngre pojkvän i "Sex And The City". Långt eller kort hår spelar ingen roll för Jason ser bra ut i det mesta.

7. River Phoenix: Denna tragiska legend behöver ingen beskrivning.

8. Martin Stenmarck: Jag kan inte säga så mycket om Martin. Det räcker med att jag morrar lite sexigt så där. Jag är inget fan av hans musik, men han är fin att titta på.

9. Pelle Almqvist: Jag lyssnar inte på The Hives men deras sångare går ju inte att motstå. Vad är det med mig och killar med halvlångt hår egentligen?

10. Nick Lachey: Jessica Simpsons skönsjungande hunk till make som förutom sin solokarriär även har haft framgång med pojkbandet 98 Degrees. Jag tycker att Nick ska skilja sig från Jessica och börja dejta killar i stället... mig till exempel.

11. Chad Michael Murray: Inte bara min syster föll för denna snygging, även jag trillade dit. Han har medverkat i TV-serier som "Gilmore Girls" och "Dawson's Creek" där han spelade bad boy. Blonda killar verkar visst alltid fånga mitt intresse av någon anledning.

12. Rob Lowe: Denna godbit är lika snygg nu som på åttiotalet då han tillhörde Hollywoods så kallade "Brat Pack". Han slog igenom i filmen "St. Elmo's Fire" där han spelade mot Demi Moore.

13. Leonardo DiCaprio: Jag bryr mig inte om vad folk säger, jag släpper aldrig taget om min kära Leo. Vilka minnen man får från 1997. "I'm flying, Jack!"

14. Linus Wahlgren: Jag och mina tjejkompisar blev helt förälskade i honom när vi såg "Hundtricket" då Linus visade sina mjuka sidor. Han slår Alexander Skarsgård med hästlängder!

07 juli, 2004

Dags att skaffa sig ett liv

I dag fyller pappa fyrtiosex, så mormor och farmor är på besök. Det är alltid lika mysigt att träffa dem. Jag fick förresten nio DVD-filmer på posten i dag som jag hade beställt, så nu kommer jag inte behöva vara sysslolös den närmaste tiden. Jag har även varit med i den lokala nöjestidningen Nöjesmix som gjorde en intervju med mig.

Dennis: "Men dig vill jag inte slippa för allt smör i Småland. Inte allt smör i Blekinge heller."

Ibland kan jag vara rätt djup. Alla personer på Internet har ett liv på nätet där vi existerar för de personer vi chattar med och uttrycker oss för. Har ni även tänkt på att dessa personer även har egna liv i verkligheten där vi andra inte existerar? Ett liv där jag inte existerar?

Det är samma med personer jag möter ute på gatan. Alla har en egen historia att berätta, en egen film, och jag ingår inte i den. Visst är det läskigt när man tänker på det?

Det enda sättet att leva för evigt är att göra kreativa saker, att höras och synas så att man existerar i andras liv. Kanske skriva en bok, göra en film eller spela in en skiva. Eller bara vara en bra person. Det kanske är dags för mig att skaffa mig ett liv?

03 juli, 2004

"Your disco needs you"

Usch, vad man blir isolerad från omvärlden när Internet inte fungerar. Hur som helst är jag tillbaka nu igen, tack och lov. I dag har jag och mamma varit till morfars systers sommarstuga för att hämta mormor. Det var jättemysigt där så jag tog en liten promenad tillsammans med min älskade iPod. När jag gick där och dansande och sjöng med till Kylie Minogues discolåtar så kändes livet som en musikvideo. Det förstördes dock när jag fick syn på en spindel. Usch!

Dennis: "The interest club is taking notes."

Madde stannade kvar ett par dagar efter min tjugoårsfest. Det var så mysigt. I måndags passade vi på att åka till Valbo och Gävle för att shoppa. Jag köpte åtta DVD-filmer och två CD-skivor. I fredags åkte jag, mamma, Diana och hennes kompis Angelika på Ockelbo marknad och då köpte jag fem DVD-filmer till. Jag kunde inte låta bli!

Ut för fan och njut av solen, och tack alla som har uppvaktat mig den senaste veckan! Jag ser redan fram emot nästa fest. När jag blir tjugofem kanske? Sist men inte minst: Tack, Sven för det söta vykortet jag fick häromdagen.

Puss och kram!

27 juni, 2004

V.I.P. Party

Jag har nog aldrig haft så kul! Min tjugoårsfest blev verkligen lyckad och jag vill tacka alla som kom och gjorde kvällen oförglömlig, speciellt ni som reste långväga. Vi var ungefär fyrtio personer på festen och nattklubben var väldigt fin. Vår danska vän Martin, eller Wienerbrödet som vi kom att kalla honom, berättade att Madonna har bytt namn till Esther. Madde påpekade att det lät som ett tantnamn och så fick det bli. I tre dagar gick vi omkring och kallade alla tanter vi såg för Esthers.

Dennis: "Madde doesn't like Esthers because she works in an Esthertarium!"

Nästan alla jag känner har börjat säga "Ål dä tajm in dä grouproom." Det var ju ett insiderskämt som vi på min folkhögskola började med, men det har nu spridit sig ända till Västerås och Danmark. Sandra M, som var väldigt berusad, sprang efter Martin hela kvällen och porrade sig. Flera gånger påpekade hon att hon ville hångla med en bög. De råkade förresten bli utelåsta en gång. Vad gjorde de egentligen medan de väntade på att bli insläppta?

Roligast hade jag nog tillsammans med Diana då vi körde originaldansen till Lili & Susies "Oh Mama" på dansgolvet! Ett annat underhållande inslag var den lätt excentriska Vicky som höll tal och sa något i stil med: "Ja, jag har känt Dennis i typ tio minuter."

Dennis: "Happy Esther (Easter)!"

Jag fick en massa rosa saker och det mesta hade förstås rosa omslagspapper. Av Martin fick jag en fin tavla som han hade gjort. Han hade tagit ett av mina foton och tryckt upp den på en duk, för att sedan måla en tavla av den. Jag är helt kär i den och har den nu på väggen i mitt rum.

Tack för alla söta paket och grattishälsningar! Ett extra tack till söta Stalker-Anna för det hemsnickrade grattiskortet.

24 juni, 2004

Yeah! Groovy!

Hur skulle ni reagera om jag helt plötsligt skulle sluta blogga? Bara försvinna liksom. Skulle det kännas tomt då? Jag skulle sakna skrivandet i alla fall. Just DU som läser detta är viktig för mig. Det känns nästan som om jag känner dig. Ska vi kramas?

I tisdags fick jag ett sött paket på posten från mina nätvänner Eva och Zuzzy från Helsingborg. Det innehöll en vitt nitarmband, ett silverfärgat halsband med ett "D"på, en silverfärgad ring med en ros på, en porrig T-shirt och ett sött kort. Tack så mycket, tjejer!

Dennis: "I'm a sucker for gräslök!"

I går kom Madde hit med sin roliga vän Therese. Sedan kom Martin hit. Han hade rest ända från Danmark för att gå på min fest. Vi åt på restaurang i Sandviken och sedan gick vi hem till Linda en stund. Efteråt åkte alla hem till mig där Sandra M väntade.

Vi såg på "Snygg Sexig & Singel" med dansk text för Martins skull, men efter filmen var vi så trötta att vi somnade på direkten. Vi har i alla fall lärt oss en hel del roliga danska ord. "Lort" och "skat" till exempel. I kväll äger min tjugoårsfest rum och det regnar ute! Snacka om att jag måste ha ett paraply för att inte förstöra sminket.

Dennis: "Well if the hotell is closed you can always stay at the vandrarhem."

Jag kom att tänka på en sak. Det är så många killar som känner press på sig att ha tränade kroppar. Många tycker att magrutor är det snyggaste som finns, men jag håller inte med. Jag gillar killar som har lite mage, det är så sött! Sedan tycker jag faktiskt att utseende handlar mycket om personlighet och utstrålning. Insidan räknas visst, och den smittar av sig på utsidan tycker jag.

21 juni, 2004

Tidig födelsedag

Eftersom jag fyller år på midsommarafton så firades jag lite tidigare, så att alla skulle kunna komma. Så i lördags hade jag tjugoårskalas för släkten. Som vanligt blev jag väckt med paket på sängen av mamma, pappa och Diana. Jag fick en massa roliga saker under dagen, bland annat en stereo med CD-växlare, en rakapparat, en porslinsängel, ett silverhalsband, ett silverarmband, en kontorsstol med leopardmönster och DVD-filmerna "Sunset Boulevard", "Sound Of Music" och "Terror På Elm Street 3".

På kvällen hämtade jag och Sandra upp Janet och åkte in till vår gamla klasskompis Ingeborg som hade förfest i Sandviken. Vi flummade lite allmänt och när de andra gick ut på krogen så gick jag hem till Linda istället. Vi köpte hem fet mat och tittade på film, "Scooby-Doo" för att vara exakt. Det blev rätt sent, men jag hade en bra kväll.

I dag kom Ida och hälsade på, sedan dök kusin Linn upp. Jag hade inte träffat Linn på länge eftersom hon jobbar på Mallorca, så det var kul! Men när hon berättade om sitt liv kände jag mig inte avundsjuk. Det beror ju på hur man är som person, men jag skulle aldrig klara av att resa till ett främmande land och inte kunna språket, inte ha några pengar och inte ha nära till min familj. Det är inte min grej. Jag är ju till och med rädd för att campa!

Jag fick förresten panik när jag insåg att TV4 har slutat visa reprisen av "Melrose Place". Skandal! Men jag mejlade TV-ombudsmannen och frågade, och han försäkrade mig att fortsättningen kommer i september, så då är dagen räddad. Nej, nu ska jag ta och drömma mig bort till Hollywood. I natt tänker jag vara en stumfilmsstjärna. Jag kan behöva vara lite tyst.

Puss och kram!

18 juni, 2004

"Can't buy me love"

Jag har tänkt på en sak. Jag har en liten skum sak för mig när jag går ned för en trappa tillsammans med en kille. Jag står inte ut med att vara längst, så jag måste alltid ställa mig framför killen i trappan så att han blir längre än jag. Visst är jag knäpp?

För någon dag sedan var Sandra M och Linda hem till mig. Vi hade åttiotalskväll och såg "Girls Just Want To Have Fun" och "Can't Buy Me Love" på DVD. Linda lärde oss hur man säger "ta mig bakifrån" på norska och Sandra var lika porrig som alltid. Jag har aldrig hört någon säga "Jag är så kåt" oftare än Sandra. Rekordboken nästa, baby!

Snart närmar sig min stora tjugoårsfest. Linda och Sandra har redan börjat öva in den afrikanska myrsloksdansen, så de kommer att äga dansgolvet. Ni får ha det så bra i sommarvärmen! Det haglade här idag.

Puss och kram!

"Hur går det med kärleken?"

"Hur går det med kärleken?" Jag vet inte om det är jag som överdriver, men jag tycker att det är en rätt fånig fråga. Många som ställer den är mest ute efter att skryta över att de själva är tillsammans med någon: "Hur går det med kärleken? Nu ska du fråga mig samma sak och jag ska göra dig avundsjuk på min nya pojkvän."

Självklart är det roligt om ens vänner finner kärleken, men just den frågan går mig på nerverna. Speciellt när det är samma personer som ställer den gång på gång. Det känns nästan som om vissa inte klarar av att vara singlar. Är det så hemskt att vilja ta det lugnt och hitta den rätta?

En gång fick jag den frågan av en bekant och när jag svarade att jag var singel så sa han: "Fortfarande? Som vanligt alltså." Det gjorde mig rasande. Skulle det vara ett straff att vara singel? Jag svarade att det är viktigt för mig att det känns rätt och att jag inte tänker stressa in i ett förhållande.

Vad är det med folk nu för tiden? Problemet med många är att de bara lever för sin partner och glömmer bort sina vänner. Sedan om det tar slut så står de där alldeles ensamma.

11 juni, 2004

Skogsbrand

Oj! Ni kan aldrig gissa vad jag har varit med om. För någon timme sedan ringde det hem till oss. Jag svarade och möttes av en rätt så otrevlig brandman som talade om för mig att det brann i skogen på andra sidan järnvägen. Eftersom det är pappa som äger skogen så är det tydligen hans ansvar att se till att det inte börjar brinna igen.

Brandmannen sa att de hade släckt elden men att det kan börja brinna igen. "Eftersom din pappa inte är hemma så är det du och din mamma som har ansvar för det." Jaha? Det säger han till en nittonåring som aldrig har varit ute i skogen tidigare.

Så mamma och jag drog ut i skogen där vi möttes av brandkåren. De försökte beskriva vägen för oss, utan någon större framgång. Vi letade oss djupare in i skogen med vår jeep och träffade på en trevlig tant och farbror. De ägde tydligen skogen bredvid vår och hade varit ut och kollat så allt stod rätt till.

Vi fick hjälp av paret att hitta platsen där det hade brunnit. Myggor, träd, lera och eld. Kan det bli värre? Det är så typiskt att sådana saker händer när det bara är mamma och jag hemma. Bimbo Boy och bimbomamma. Vilket team! Så nu måste vi åka ut i skogen varannan timme och se till så att det inte har börjat brinna igen.

Det kommer att bli en sömnlös natt, det känner jag på mig. Visst är jag glamourös? Om ni inte hör något mer från mig så har jag antagligen brunnit upp där ute. Ursäkta min humor men jag är rätt trött. Jag återkommer senare med mer information.

Nu tillbaka till det som jag tänkte skriva om innan detta akuta inslag. I tisdags kom Madde och hälsade på. Hon och Sandra M hämtade upp mig och så åkte vi hem till Sandra där vi spenderade en väldigt underhållande kväll. Dagen därpå tog min lillasyster examen, så jag drog med tjejerna till Kungsgårdens kyrka där vi träffade ett par gamla klasskompisar och lärare.

När vi skulle sjunga psalmer så satt jag, Madde och Sandra mest och fnittrade åt olika textrader i psalmerna som kunde associeras till sex. När jag tänker efter så tror jag att vi fnissade oss igenom större delen av ceremonin. Så mogna är vi.

Nåja, nu ska jag ut i skogen igen. Puss och kram!

05 juni, 2004

"But I wake up screaming, sometimes when I'm dreaming"

I går visades äntligen dokumentären om Agnetha Fältskogs comeback! Jag laddade videon och tvingade Sandra M att se den med mig. Det var så kul att äntligen få se och höra Agnetha igen. Jag känner igen mig i det hon säger om osäkerhet och så vidare. Hon är fortfarande så vacker, det kunde man tydligt se i dokumentären. Den var dock lite kort och jag hade velat se hennes musikvideor från åttiotalet också. Kanske man kan hoppas på en DVD?

Dennis: "Det är fiskmåsar utanför fönstret. Finns det fiskmåsar så långt från vattnet?"
Sandra M: "Tydligen?"
Dennis: "Dum fråga... tydligen."

Häromdagen sov jag över hos mormor. Det var länge sedan sist. Som barn sov jag där varje helg. På senare år har det inte blivit lika ofta, men det ska det bli ändring på. Vi såg på film precis som förr i tiden. Sedan mormor blev sjuk har hon inte orkat ha besök lika ofta, men jag hoppas att hon är på bättringsvägen nu.

Någon dag senare pratade jag och mormor i telefon och så sa hon helt plötslig: "En skata med skatungar i boet." Hon tittade tydligen på TV så jag frågade: "Var det skatungar?" Mormor svarade: "Nej lamm." Jag började fundera på om lamm var ett annat namn för skatungar men hon drev visst bara med mig. Jag är så snurrig ibland.

04 maj, 2004

Vad är mod?

När man pratar om mod så tänker många först och främst på superhjältar eller frihetskämpar som Ghandi och Martin Luther King. Men när jag hör ordet mod så tänker jag på alla vardagshjältar som finns mitt bland oss. Jag anser att dessa okända hjältar är precis lika viktiga och modiga.

Vad är då en vardagshjälte? För mig är det en person som är sig själv och som vågar stå för sina åsikter. En person som går emot strömmen och som inte faller för grupptryck. Jag ser så ofta personer som håller inne med sina tankar för att de är rädda för andras åsikter.

Det är sorgligt att se folk ta en massa skit och hålla allt inom sig. Jag skulle gå under om jag inte fick säga ifrån när jag tycker något är fel. Är det rätt att låtsas vara någon annan för att inte bli lämnad utanför? Jag skulle nog hellre vara ensam än att göra mig till.

Någon sa en gång att jag var självisk för att jag inte engagerade mig i alla världsproblem. Han ansåg att alla människor aktivt skulle försöka skapa fred på jorden och se till att orättvisor försvann. Han ansåg att man skulle vara politiskt aktiv och eftersom jag inte var insatt i partipolitik så såg han ned på mig.

Jag håller med om att det behövs engagemang, men jag det finns olika sätt att göra det på. Alla kan inte engagera sig i samma saker. Jag mår riktigt dåligt när jag hör talas om krig och liknande saker, och det här med politik är verkligen inte min grej. Eftersom det då redan finns så många som är mer insatta i dessa saker, tycker jag att det är bättre att överlåta det åt dem.

Jag koncentrerar mig istället på att förändra världen på mitt eget vis. Jag försöker förbättra min omgivning och motverka mobbning och fördomar. Jag tycker inte att jag är en sämre person för att jag inte är politiskt aktiv. Man kan förbättra världen på en massa olika sätt.

Så mod för mig behöver inte betyda att man kämpar för världsfred, det kan lika gärna vara att man säger sin mening i olika sammanhang och kämpar för det man tror på. Jag vill slå ett slag för vardagshjälten och ge en eloge till alla som vågar vara sig själva. Stå på er!